Metamatrix om IT och Utbildning

Metamatrix deltar i arbetet med eSkills week 2010. e-Skills Week 2010 är en EU-kampanj som precis startat och har sin höjdpunkt under första veckan i mars 2010. Syftet är att öka medvetenheten om vikten av god e-kompetens och den växande efterfrågan på kvalificerad IKT-kompetens i hela Europa.

Ett antal svenska aktörer är intressenter i e- Skills Week och kommer under våren 2010 att tillsammans med IT&Telekomföretagen vara delaktiga i kampanjen:

Computer Sweden, Dataföreningen, IBM, IVA/Scorecard, Kista Science City, KK-stiftelsen, Metamatrix , Microsoft, Transfer samt Webbstjärnan.se

Dessa aktörer kommer att genomföra ett antal aktiviteter. Bland annat en stor mängd skolbesök under februari och mars på gymnasier runtom i landet. IT&Telekomföretagen och Teknikdelegationen kommer även att arrangera ett seminarium kring IKT och ett utvecklat lärande i skolan under slutet av februari 2010.

I samband med detta seminarium kommer jag att presentera en ny internationell forskningsöversikt kring IKT och elevers utveckling av av olika egenskaper och kompetenser. Det handlar om egenskaper och kompetenser som dagens elever behöver för fortsatta studier eller som bas för sitt yrkesliv. En analys kommer att göras i denna forskningsöversikt av olika faktorer som spelar in för att en positiv utveckling hos eleverna skall uppkomma.

Är dagens lärare framstegsfientliga och totalt ointresserade av IT i skolan? Frågan kan lite tillspetsat ställas mot bakgrund av Skolverkets rapport om IT-användningen i skolan från i år. Enligt rapporten uppvisar våra skolor stora brister, dels vad gäller tillgången på datorer, dels beträffande anvisningar och direktiv (s.k. IT-strategi) om, hur IT ska kunna integreras i den pedagogiska processen. Anledningen till det senare kan enligt rapporten relateras till lärarens förmåga, intresse och tillgång till utrustning. Vidare framgår av Skolverket rapport, att endast en fjärdedel av lärarna använder IT i sin dagliga undervisning. Mot denna bakgrund finns det anledning ställa frågan varför IT-stödet inte utnyttjas mer i våra skolor, i synnerhet som allt fler rapporter vittnar om datorernas pedagogiska mervärde i undervisningen.

För ett antal år sedan antog jag utmaningen, att genomföra ett IT-projekt på en högstadieskola i Varbergs kommun. Inledningsvis fick 21 elever i årskurs 9 välja bland 19 uppgifter i SO, söka och bearbeta information samt såväl muntligt som skriftligt redovisa resultatet av sitt arbete. Syftet var att undersöka om och i så fall hur eleverna kunde utveckla ett kritiskt och demokratiskt förhållningssätt med hjälp av ett undersökande arbetssätt där IT intog en central roll.

Resultatet visade, att en majoritet av eleverna klarade de krav som kan ställas på elever i årskurs 9 beträffande kunskaper och färdigheter att sovra och tolka innehållet i valda uppgifter, söka relevant information och besvara/lösa valda uppgifter. Däremot bedömdes flertalet av de deltagande eleverna brista när det gällde att bearbeta vald information, diskutera och reflektera kring svaret/lösningen till vald uppgift, redovisa förståelsekunskaper och presentera resultatet av sitt arbete så att det leder till ökad förståelse och höjt intresse för ämnet. Endast två av de 21 deltagande eleverna i denna studie bedömdes nå upp till de krav, som kan ställas på ett källkritiskt förhållningssätt (”Informationssökning med datorstöd i årskurs 9 – ett IT-projekt med inriktningen att utveckla ett källkritiskt och demokratiskt förhållningssätt”).

Min slutsats är, att datoranvändning i skolan förutsätter tydligt formulerade strategier och en kontinuerlig pedagogisk diskussion om IT:s möjligheter och begränsningar. För att stimulera ett källkritiskt och reflekterande lärande med datorstöd krävs väl genomtänkta pedagogiska insatser redan tidigt i utbildningen. Varför inte redan i förskolan?