Metamatrix om IT och Utbildning

Recension av The Future of the Internet and how to stop it av Jonathan Zittrain.         Del 2 av 3

Kampen mellan det specialiserade och det allmänna decentraliserade

Zittrain beskriver hur kampen mellan specialapparaterna och PC’n skedde på 80-talet. Ett exempel är de intelligenta skriv- och räknemaskinerna som försökte nå framgång, men där PC’n till slut vann genom sin stora mångsidighet och förmåga att göra många fler saker än skriva och räkna. Ett annat exempel är stordatorerna som med sin stora centraliserade kapacitet inte kunde stå emot PC-världens många små datorer uppkopplade i decentraliserade nätverk. Zittrain kallar detta för The Battle of the Boxes.

En annan kamp från samma tid kallar han The Battle of the Networks. Internet var inte den enda nätlösningen. Det laborerades med ett flertal olika nät. För att nå ut till konsument med Internet var det också nödvändigt med avregleringar inom telekombranschen där de stora amerikanska telefonbolagen tidigare haft monopol på stora delar av telefonnätet. Dessa monopol hade knappast tillåtit att privatpersoner och mindre företag skaffade sig modem för att utbyta datatrafik. Men en avreglering skedde och ett viktigt hinder för ett allmänt internet var undanröjt.

Det fanns också till att börja med ett antal konkurrerande nät som AOL (America Online), CompuServe, Prodigy, MCI Mail. I Frankrike försökte Minitel lanseras som både hade egen terminal och ett eget nät. Men så småningom gick Internet segrande ur striden och blev det helt dominerande nätet.

Hot mot den generativa modellen

Men nu förekommer ett antal stora hot mot den generativa modellen. Kort kan man säga att i de fördelar som funnits i form av öppenhet och de mångas deltagande, ligger också ett hot. Nätets öppenhet har kunnat utnyttjas av personer och organisationer som inte har nätets bästa för ögonen. Nätet har idag blivit en mycket osäker plats där virus (malware, adware, spyware, trojaner, maskar, rootkits etc.) finns på många ställen och som kan göra oerhörd stor skada. Spam är ett annat problem som tynger ner nätets kapacitet. Integritetsintrång är ett tredje.

Zittrain pratar till och med om risken för ett digitalt Pearl harbour där säkerheten hos ett stort antal ledande och viktiga institutioner och företag helt skulle kunna kollapsa. Där information skulle kunna förstöras, utnyttjas och stjälas. Allt detta med oanade konsekvenser.

För att möta utvecklingen mot ett nät där allt fler känner sig osäkra efterfrågas säkrare lösningar. Vi vill slippa risken att utsättas för intrång som antingen gör våra datorer obrukbara, utsätter oss för bedrägerier eller rapporterar vårt nätbeteende. Men än mer känsliga för dessa problem är de organisationer vi arbetar för eller är involverade i; företag, myndigheter, skolor, bibliotek, kaféer osv. Beslutsfattarna i dessa organisationer är intresserade av enkla, billiga och säkra lösningar vilket leder till mer slutna och inflexibla lösningar.

Men den bristande säkerheten är inte det enda hotet mot den generativa modellen: Cloud Computing innebär att vi utför det vi behöver med hjälp av programvara som inte finns i PC’n eller apparaten vi arbetar med, utan att den tillhandhålls av en tjänst som finns någonstans på nätet, i det s.k. molnet, som består av servrar någonstans på Internet tillgängliggjorda av ett företag. Det är också på dessa servrar vi lagrar vårt innehåll och våra filer. Ett bra exempel på detta är Google Apps.

Företeelser som Software as a Service kan också vara problematiska men även i vissa delar av Web 2.0 kan användaren hamna i beroendeställning till leverantören utan möjligheter att själv kunna påverka källmaterialet.

En annan tendens är att de nyare apparaterna, som mobiler och spelkonsoler, som kopplas upp mot Internet är betydligt mer slutna än den traditionella PC’n.

Strategier och åtgärder för ett bevarat ”generativt” nät

Det generativa Internet utvecklades i första hand utanför den traditionella marknaden. Detta sammanhang bestod av många inblandade aktörer; amatörer, intresserade, idealister, företag, akademiker, affärsfolk, dataingenjörer som utarbetade system och lösningar som kunde samverka och bygga på och interagera med varandra.

Zittrain önskar att det generativa synsättet ska kunna fortsätta finnas även efter det att Internet blivit mainstream och varje persons verktyg. Han anser att detta synsätt är till stor fördel för att utvecklingen av nätet ska kunna fortsätta och inte hämmas av för mycket stängt, bundet och bekvämt tänkande och utförande, som ger bra och säker funktionalitet på kort sikt men som inte uppmuntrar till utveckling och integration av innehåll och applikationer.

Zittrain förslår en rad strategier och åtgärder för ett fortsatt kreativt och utvecklingsinriktat nät. Bl.a. framhåller han Wikipedia som en samarbetsplattform som trots alla problem fungerar mycket väl. Han ser dess ”community spirit” som mycket viktig föregångare och exempel.

Överhuvudtaget verkar Zittrain vilja att vi som medborgare och aktörer inte passivt finner oss i olika bekväma säkra slutna lösningar. Han vill att vi, i våra egna sammanhang tänker själva och utvecklar våra strategier så att de inte endast är bra för oss utan också för andra i ett längre perspektiv.

Han anser vidare att nätneutralitet är av yttersta vikt, d.v.s. att inga enskilda aktörer ska bestämma vad som ska få skickas på nätet eller att viss trafik ska prioriteras.

För att hålla koll på att privata/personliga data och att material som vi lägger ut på nätet inte missbrukas förslår Zittrain att det utvecklas system för datagenealogi, d.v.s. system som talar om var uppgifterna kommer ifrån och på vilka villkor de finns på nätet.

En annan teknisk lösning som skulle öka säkerheten mot virus och malware är införandet av s.k. virtuella maskiner vilket innebär att datorn/PC ”simulerar” en dator inuti sig. På så sätt behöver inte hela operativsystemet infekteras av ett virus utan bara den simulerade datorn påverkas. Denna kan då lättare återskapas. Man kan också tänkasig att man har flera ”datorer” inuti sin dator som man använder i olika situationer.

Några  dagsaktuella exempel…..del 3 publiceras 2010-02-18.

Del 1

Del 3

Boken kan laddas ned som PDF från: http://futureoftheinternet.org/download

Recension av The Future of the Internet and how to stop it av Jonathan Zittrain         Del 1 av 3

Inledning

Min första reaktion inför titeln The Future of the Internet and how to stop it av Jonathan Zittrain är: Vadå? Vill han stoppa Internet? Är detta ännu en av de nätskeptiska författarna och debattörerna som tycker att nätet fördummar och gör oss ytliga? Är detta ännu en bok i raden av nätskeptiska böcker som Andrew Keens The Cult of the Amateur eller uppmärksammade artiklar som Is Google making us stupid? av Nicholas Carr.

Men ju längre jag läser desto mer uppskattar jag titeln! Jonathan Zittrain är inte alls en Internethatande reaktionär. Tvärtom! Han är istället en person som vill rädda Internet från den utveckling som han anser sannolik. Han ser en stor risk att Internet inte kommer att fortsätta utvecklas på det unika och kreativa sätt som nätet och PC’n har gjort under de senaste 30-40 åren. Han värnar och bryr sig om Internet men är orolig för den kommande utvecklingen.

Jonathan Zittrain är en av de amerikanska akademiker med oantastliga meriter som samtidigt väljer att vara debattör och populär författare. En kollega med liknande bakgrund är den kanske i Sverige mer kände Lawrence Lessig, som för övrigt skrivit förordet till boken.

Jonathan L. Zittrain, född 1970, är amerikan och är för närvarande professor of Internet law på Harvard Law School och Faculty co-director på Harvard’s Berkman Center for Internet & Society. Tidigare var han bl.a. professor of Internet Governance and Regulation på Oxford Internet Institute of the University of Oxford. Hans arbete rör flera aspekter av internetjuridik som immaterialrätt, censur, filtrering etc.

Hot och möjligheter

Huvudtesen i denna bok är att nätet står inför ett antal rejäla hot som pendlar mellan extremerna disintegration och överreglering. Den ena extremen är förorsakad av den minoritet som inte kan avhålla sig från att parasitärt utnyttja nätet till sin egen fördel genom virus, maskar, malware, spam, identitetsstölder, vidrigt våld och pornografi. Den andra risken är ett överreglerat internet där företag och organisationer låser in användarna i opåverkbara apparater, där hård- och mjukvara sitter ihop och uppdateras centralt på distans.

Zittrain ser Internets utveckling fram till nu som en unik serie mycket lyckosamma parallella utvecklingar. En rad olika aktörer har både genom samarbete och konkurrens under förvånansvärd kort tid lyckats utveckla en teknik som kommit att dominera eller i alla fall bli en viktig del av tillvaron i den mer utvecklade delen av världen.

Internet och PC’n har sedan 1970 och framåt utvecklats av en blandning av forskare, amatörer, entusiaster, affärsmän/kvinnor. Nätets grundstruktur bygger på ganska enkla protokoll som förmedlar datapaket mellan datorer som är uppkopplade på Internet. Ur flera aspekter är detta inte helt effektivt men det har gett nätet en robust grundstruktur som tillåter en rad olika utvecklingsinsatser från många aktörer samtidigt och som också gett utrymme till rörelser som Open Source, självuppfostrande regler som netiquette, åsikter som att all information ska vara fri och olika ”commons”-rörelser varav Creative Commons är den mest kända.

Nätets grundläggande teknik och protokoll har inte dominerats av enskilda aktörer utan har kunnat ligga till grund för vem som helst att utveckla och modifiera. Detta är enligt Zittrain en av de allra viktigaste förklaringarna till varför utvecklingen kunnat gå så snabbt och så förhållandevis bra.

Ett nyckelbegrepp i boken är Generative Technology. Det är svårt att hitta en bra och etablerad svensk översättning men generative kan närmast översättas som skapande, frambringande, fortplantnings-…, vilket kan ge en god uppfattning av vad det hela handlar om.

Zittrain använder detta begrepp för att berätta om och beskriva den miljö och de förutsättningar som nätet och PC’n utvecklades under från 1970 fram till och med 90-talet. Enligt Zittrain har PC’n och Internet utvecklats med hjälp av denna generativa teknologi som låter användarna experimentera, leka med och utveckla den. Det är en plattform som bjuder in till utveckling genom samarbete.

Med hans egna ord kan det låta så här: ”I have termed this quality of the Internet and of traditional PC architecture “generativity.” Generativity is a system’s capacity to produce unanticipated change through unfiltered contributions from broad and varied audiences. Terms like “openness” and “free” and “commons” evoke elements of it, but they do not fully capture its meaning, and they sometimes obscure it.”

Zittrain anser helt enkelt att detta har varit ett av grundfundamenten i nätet och PC’ns utveckling. Han målar fram en bild som har varit en blandning av idealitet och affärer, mellan open source, open content- förespråkare och företag som vill få sina produkter och affärsmodeller att dominera. Han beskriver den blandning av idealitet och affärsnytta som låg till grund för utvecklingen; hur akademiker, forskare på företag, intresserade amatörer samarbetade och konkurrerade. Några stora pengar fanns till att börja med inte med i bilden och ingen brydde sig om att i någon större utsträckning, få kontroll över allt som skedde.

Han påpekar speciellt att det utskällda Microsoft med sina försöka att dominera PC-marknaden aldrig var i närheten av det som Apple lyckats genomföra med IPhone. Apple släpper inte in utvecklare på sin Iphone-plattform innan de godkänts medan Windows bara är ett av ett flertal  operativsystem som kan användas på PC’s.

Kampen mellan det specialiserade och det allmänna decentraliserade….. del 2 publiceras 2010-02-17

Del 2

Del 3

Boken kan laddas ned som PDF från http://futureoftheinternet.org/download

I och med den digitala teknikens fortsatta snabba utveckling och spridning till alla delar och funktioner i samhället, ökar också intresset och användningen av digitala lärresurser inom utbildningsområdet.

Denna rapport vänder sig i första hand till beställare och producenter av digitala lärresurser och handlar om hur man kan tänka och vilka faktorer man bör ta hänsyn till innan man beslutar vilka tekniska format som ska användas.

De tekniska formaten är av stor betydelse för hur resurserna sedan kan användas, kopieras och vidareutvecklas, inte minst i digitala miljöer utanför primärmålgruppens.

Rapporten sätter också in den tekniska överförbarheten i ett sammanhang som bygger på idéer om hur digitala lärresurser bör fungera och vara konstruerade för att ge optimal användning.

Uppdragsgivare: Skolverket

Utgivningsår: juni 2009

Rapport för nedladdning som PDF: Möjligheter och svårigheter med att vidareutveckla och översätta digitala lärresurser

Bilaga för nedladdning som PDF: Bilaga – Möjligheter och svårigheter med att vidareutveckal och översätta digitala lärresurser