Metamatrix om IT och Utbildning

Sveriges Kommuner och Landsting/SKL genomför för närvarande ett projekt om e-tjänster som ska utmynna i en handlingsplan för att främja kommunala e-tjänster. Som en del av detta arbete har jag och min kollega Jan Hylén på uppdrag av SKL genomfört en avgränsad studie kring e-tjänster i skolan. Studien är en inventering av vilka e-tjänster som används inom skolområdet, och tittar även på brukarnas behov av nya tjänster och de utmaningar som både leverantörer och kommuner möter när de vill utveckla och implementera nya e-tjänster. I denna kartläggning intervjuades totalt 14 kommuner, en friskolekoncern samt tre produkt- eller tjänsteleverantörer inom området. Data från ett antal fokusgrupper med elever och lärare användes även i denna studie. Inventeringen ger en bild av hur de intervjuade kommunerna anser att skolans behov av e-tjänster eller IT-utveckling i bred mening ser ut, om det enligt deras mening behövs ett nationellt arbete eller en nationell vision för att främja utvecklingen på detta område samt belyser vilka insatser som i så fall skulle kunna genomföras gemensamt. Studien ger också några förslag på prioriterade områden som skulle kunna ingå i en nationell strategi.

Då denna studie ingår som en del i underlaget för att ta fram en handlingsplan kring kommunala e-tjänster, så är inte rapporten i sin helhet publicerad ännu. Ett bildspel finns dock som ger en sammanfattning av  studiens resultat och slutsatser.

Länk till bildspelet: studie kring e-tjänster i skolan

Just nu pågår det ett arbete inom Sveriges Kommuner och Landsting med att ta fram en handlingsplan för eSamhället, innehållande en vision och tydliga målbilder. I arbetet frågar sig SKL vilka utmaningar som kommuner, landsting och staten står inför för att kunna skapa bättre service samt vad det behövs för gemensamma satsningar och strategier.

För att få ett inspel till arbetet har SKL bland annat genomfört ett idéseminarium med leverantörer och konsulter som har ett intresse för offentlig sektor. Metamatrix var en av de  specialiserade leverantörer som tidigare idag fick möjlighet att ge sin bild av de IT-tjänster som finns inom kommunal verksamhet, både kopplat till utmaningar och när det gäller det som behöver göras framöver. Fokus på diskussionen var vad som kan förbättras och utvecklas, för att förenkla medborgares och företags vardag.

Under sommaren/hösten har även SKL givet ett uppdrag till oss på Metamatrix att genomföra en mindre kartläggning kring e-tjänster i skolan. Den kartläggningen har genomförts genom intervjuer med utvalda kommuner och leverantörer, och har givet en bild av dagens utmaningar och framtidens behov när det gäller e-tjänster i skolan. Även denna kartläggning kommer att användas som ett underlag för att ta fram handlingsplanen för eSamhället.

Det är därmed mycket aktiviteter just nu inom SKL när det gäller IKT och e-tjänster, mycket tack vare att området kommunala e-tjänster har fått en högre prioritet  inom organisationen.

Under våren så har jag bistått Utbildningsdepartementet i en intern kartläggning kring hur användandet av datorer och mobil teknik används inom den kommunala SFI-verksamheten och inom svenska som andraspråk. Kartläggningen har genomförts i samverkan med Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet (NC). Kartläggningen har gjorts med hjälp av två webbenkäter, en som skickats ut till samtliga svenska kommuner, och en som skickats ut till de lärosäten som arbetar med svenska som andraspråk. Bakgrunden till att denna kartläggning var behovet att se om det fanns några förutsättningar för att etablera ett nationellt projekt kring mobilt lärande inom SFI. Fokus kring detta tänkta projekt för mobil sfi-undervisning var att det skulle handla om att den studerande själv väljer tid och plats för sitt lärande samt att undervisningen sker genom användande av en bärbar dator eller en mobiltelefon med avancerade egenskaper, en s.k. smartphone.

Resultatet från kartläggningen visar att det förekommer många applikationer, webbtjänster och digitala lärresurser inom sfi-undervisningen hos de svenska kommunerna. Huvuddelen av kommunerna använder idag IT-stöd i sin sfi-undervisning. När det gäller det pedagogiska sammanhanget så används de tekniska hjälpmedlen oftast som envägs eller interaktiva läromedel samt för uttalsträning. Utbildning i form av distansföreläsning eller som videkonferens är däremot mindre vanligt förekommande. En övervägande andel av kommunerna är positiva till användandet av datorer och pedagogiska datorprogram när det gäller effekten på de studerandes inlärning av det svenska språket.

Flertalet lärosäten använder alltid eller ofta IT i undervisningen i svenska som andraspråk på lärosätet. Det vanligaste tekniska hjälpmedlet är en stationär dator medan bärbara datorer är det därefter vanligaste tekniska hjälpmedlet. Användandet av mobiltelefon eller smartphone är relativt ovanligt på lärosätena. Kunskapen om användandet av nya och mer lätthanterade typer av tekniska hjälpmedel får därför anses behöva utvecklas på lärosätena generellt sett. Lärosätena saknar i regel någon på lärosätet som har ett särskilt ansvar för samordning och utveckling av en IT-baserad undervisning för svenska som andraspråk. När det gäller forskning kring användning av IT i utbildningen av svenska som andraspråk så uppger endast ett fåtal att de känner till att lärosäten bedriver eller har bedrivit sådan forskning.  Lärosätenas attityder är generellt sett positiva kring värdet av datorer och datorprogram för studenternas inlärning av det svenska språket. Man lyfter dock fram ett antal särskilda utmaningar när det gäller den praktiska användningen – utmaningar som bristande kompetens, aktuell organisation och styrning samt de pedagogiska metoderna.

Det vore spännande om ett svenskt nationellt projekt för mobilt lärande kring SFI skulle kunna etableras. Det finns många fördelar med ett mobilt lärande för denna målgrupp, tex kopplat till valfriheten avseende när och på vilken plats man kan studera samt den möjliga effektivisering som kan ske när lärandet huvudsakligen sker på distans.

Om du är nyfiken på denna kartläggning eller skulle vara intresserad av att delta i ett möjligt framtida projekt, så kontakta gärna mig eller Thomas Nordling på Utbildningsdepartementet.

Under två år har 12 skolor i olika länder arbetat med ett program som heter Microsoft Innovative School Program. Programmet har utvärderats av lokala forskargrupper i respektive land, och samordnats av Stanford Research Institute i USA. För den svenska delen,  som ägt rum på Björknässkolan i Nacka kommun, har jag och mina kollegor på Metamatrix ansvarat för. Nu är slutrapportenYear 2 evaluation report äntligen släppts, och nedan ger jag några exempel på de positiva effekter man kan se av arbetet:

-de flesta av skolorna har under dessa två år tagit ett steg framåt när det gäller sitt förändringsarbete med stöd av IKT.

-skolorna har även utvecklat samarbetet och dialogen mellan lärarna som ett sätt att utveckla färdigheter som stödjer elevernas lärande

-i slutet av perioden så har många av skolorna förtydligat sin vision och sina mål, och gått från ett fokus på tillgång till teknologi till ett ökat fokus på lärande med stöd av teknologi

-den typ av kompetensutveckling som upplevdes som mest värdefull av skolorna var den som skedde  mer kontinuerligt och inte endast i form av enstaka insatser. Denna typ av kontinuerlig kompetensutveckling skapade förutsättningar för en ökad reflektion kring nya möjligheter i elevernas lärande

-användandet av teknologi ökade generellt mellan år 1 och år 2, och även den nivå av pedagogisk användning som skedde med stöd av teknologi

-utvecklingen av så kallade 21st century skills påverkades positivt av uppgifter som var mer fokuserade på de olika delmomenten av denna typ av färdigheter såsom kunskapsuppbyggnad, samarbete och problemlösning

-de skolor som deltog i detta program kunde som helhet visa på många goda exempel på ett kreativt och nyskapande användande av teknologi i lärandet

Förutom dessa ovanstående positiva effekter så tror jag att man på dessa skolor samlat på sig många nyttiga erfarenheter. Erfarenheter som man kommer att kunna återanvända för att ytterligare utveckla och stärka det pedagogiska arbetet på skolorna. En av utmaningarna för ISP har varit att de nationella och lokala förutsättningarna för utveckling har varit så olika. Det har funnits en stor drivkraft och kreativitet på respektive skola, men vissa länder har saknat ett nationellt strategiskt arbete vilket har gjort att det varit en något längre startsträcka för dem.

Min bedömning är att grundtanken med Innovative School Program passar mycket bra in som stöd för skolor i Sverige. Ett ökat fokus på 21st century skills skulle sannolikt innebära att eleverna får en utbildning som är mer verklighetsförankrad och därmed mer relevant för kommande arbetsgivare.