Metamatrix om IT och Utbildning

Metamatrix deltar i arbetet med eSkills week 2010. e-Skills Week 2010 är en EU-kampanj som precis startat och har sin höjdpunkt under första veckan i mars 2010. Syftet är att öka medvetenheten om vikten av god e-kompetens och den växande efterfrågan på kvalificerad IKT-kompetens i hela Europa.

Ett antal svenska aktörer är intressenter i e- Skills Week och kommer under våren 2010 att tillsammans med IT&Telekomföretagen vara delaktiga i kampanjen:

Computer Sweden, Dataföreningen, IBM, IVA/Scorecard, Kista Science City, KK-stiftelsen, Metamatrix , Microsoft, Transfer samt Webbstjärnan.se

Dessa aktörer kommer att genomföra ett antal aktiviteter. Bland annat en stor mängd skolbesök under februari och mars på gymnasier runtom i landet. IT&Telekomföretagen och Teknikdelegationen kommer även att arrangera ett seminarium kring IKT och ett utvecklat lärande i skolan under slutet av februari 2010.

I samband med detta seminarium kommer jag att presentera en ny internationell forskningsöversikt kring IKT och elevers utveckling av av olika egenskaper och kompetenser. Det handlar om egenskaper och kompetenser som dagens elever behöver för fortsatta studier eller som bas för sitt yrkesliv. En analys kommer att göras i denna forskningsöversikt av olika faktorer som spelar in för att en positiv utveckling hos eleverna skall uppkomma.

Just nu är jag i slutfasen med en samhällsekonomisk analys kring kostnaden för de insatser och det stöd som hemmasittande elever får från kommunen. Denna analys genomförs på uppdrag av nätverket Rektorsakademien, som ett kunskapsunderlag inför deras kommande lansering av konceptet Oneeighty. Oneeighty är tänkt som en alternativ digital lärplats för barn och unga som av olika skäl inte går i en konventionell skola. Målet är att skapa ett självförtroende och en insikt hos eleverna om sin egen förmåga och därmed öka möjligheterna för henne/honom att utvecklas som en positiv del av samhället.

Min analys visar att det är stor spännvidd mellan kostnadsbilden för hemmasittare hos de olika kommunerna. Denna spännvidd beror sannolikt på att det är stora skillnader när det gäller omfattningen av de insatser som görs för att stödja hemmasittare. Det kan även bero på att kommunernas uppföljning av hemmasittare är mer eller mindre utvecklad. Kommunerna har därmed i större eller mindre grad en tydlig bild av vilka specifika insatser som görs inom kommunens ansvarsområden.

Denna analys visar att det finns både likheter och skillnader mellan de studerade kommunernas organisering och rollfördelning. Det som är gemensamt är att huvuddelen av insatserna som är riktade till hemmasittare finns på skolnivån. Det finns endast begränsat med centrala resurser och insatser i kommunerna riktat mot dessa elever.

En slutsats man kan dra av denna analys är att kunskapen om hemmasittare behöver utvecklas i svenska kommuner för att tillgodose de ungas specifika behov och förutsättningar till lärande. Varje kommun måste arbeta för att få igång en effektiv samverkan mellan utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och hälso- och sjukvården. Denna samhällsekonomiska analys visar även på vikten av en utökad uppföljning av barn och ungdomar sysselsättning och deras behov av insatser.

Det saknas idag en gemensam modell för kommunerna för arbetet med dokumentation, utvärdering, åtgärder och utveckling av barn och unga. Avsaknaden av gemensam modell gör att varje kommun själv får hitta rutiner och metoder för att arbeta med målgrupper som hemmasittare. Detta gör att kommunens insatser blir mindre effektiva och innebär även att barn och unga får olika stöd i olika kommuner. Rapporten kommer att bli offentlig inom kort, håll utkik efter den på denna blogg eller via Rektorsakademien.

Varför är det viktigt att ha definitioner av uttryck som e-lärande och e-arbete? Svaret är att man behöver ha en gemensam (och förankrad) bild av problem och möjligheter kopplat till området. Utan en gemensam bild av problem och möjligheter har man små förutsättningar för att formulera sina mål och att ta fram en strategi för att nå målen. En väl förankrad definition har därmed större chans att ge effekter på utvecklingen i företaget eller den egna organisationen. En väl använd definition kan därmed sägas driva på utvecklingen i samhället.

Just ju så arbetar jag och övriga ledamöter i REK (Riksföreningen för e-kompetens) med att ta fram definitioner på e-lärande och e-arbete. Vi behöver din hjälp med att ta fram praktiskt användbara defintioner på dessa uttryck. Håll utkik efter mer information på REKs hemsida och bidra till detta viktiga arbete.

Länk till REK: Riksföreningen för e-kompetens

Under ett par år arbetade jag för den IT-politiska strategigruppen och ansvarade bland annat för frågor som kopplingen mellan IT-politik och utbildningspolitik, samt kopplingen mellan näringspolitik och kulturpolitik. Tillsammans med en arbetsgrupp tog vi bland annat fram en rapport kring hur utvecklingen inom kultur påverkar samhällsutvecklingen i stort. Ett av de områden vi tittade på var bland annat kopplingen till utbildning och ungas nätkulturer.

Den IT-politiska strategigruppens arbetsgrupp för IT och kultur har arbetat med ett antal olika temaområden och frågeställningar som har upplevts ha stor betydelse för utvecklingen av kulturområdet respektive för IT-området. Varje temaområde beskrivs med en kort bakgrund, en översikt av möjligheter och utmaningar, en vision och mål, och avslutas med ett antal förslag på åtgärder.

Länk till rapporten: IT+Kultur

Länk till Regeringskansliet: http://www.regeringen.se/sb/d/5145/a/73203