Metamatrix om IT och Utbildning

Nu finns Horizon Report för 2010 att ladda ner. Som vanligt mycket intressant läsning om tekniktrender som antas komma att slå igenom inom den högre utbildningen under de kommande åren. I årets rapport lyfter man fram ”open content” eller öppna digitala lärresurser som en trend som man räknar med ska slå igenom stort under det kommande året. Man lyfter dessutom fram några nyckeltrender, bland annat att:

• The abundance of resources and relationships made easily accessible via the Internet is increasingly challenging us to revisit our roles as educators in sense-making, coaching, and credentialing.
• Digital media literacy continues its rise in importance as a key skill in every discipline and profession.

I rapporten sägs också att akademins roll och dess sätt att förbereda ungdomar för arbetslivet, nu förändras mycket snabbt. Det är bara att hålla med…

Dagarna före jul publicerade Skolverket en skrift kallad Digitala lärresurser i en målstyrd skola. Den består av två delar där den första är en sammanfattning av Lena Olssons rapport med samma namn och del 2 en rapportering av ett symposium som hölls den 5-6 mars 2009 i Göteborg.
I Del 1 gör Lena Olsson ett antal nedslag i den breda floran av tillgängliga resurser. Hon menar att i det stora utbudet finns det resurser av mycket varierande kvalitet och få som utgår från målen för den svenska skolan — två slutsatser som knappast förvånar. Men den tryckta lärobokens ställning är fortfarande stark och det är en gammal sanning att läroböckerna i hög grad styr undervisningens inriktning. Olsson säger också, med stöd av en granskning från Skolverket, att läroböckerna faktagranskas av förlagen men att de sällan stämmer av innehållet mot målen i läroplan och kursplaner. Här menar hon att de digitala resurserna skulle kunna fylla en funktion. Genom att låta målen verka som ett aktivt och levande instrument för urval av information skulle  den professionella användningen av digitala lärresurser öka. ”När pedagogerna är förvissade om att underlagen för undervisningen rimmar mot målen ökar användningen och de stora pedagogiska möjligheterna i det digitala materialet öppnas för dem.” Och vidare:  ”Rektorer, pedagoger och elever behöver stöd i anknytningen av digitala lärresurser till målen. Det kan ske genom att många bra lärresurer märks upp med metadata och får koppling till mål i styrdokumenten.” Sverige skullemed andra ord behöva samma typ av stödresurs som redan finns i Norge och Danmark. Du hittar Lenas rapport i sin helhet här.
I Del 2 ges en inblick i hur ett antal aktörer ser på digitala lärresurser. Där beskriver Øystein Johannessen läget i Norge och Leo Højsholt -Poulsen hur EU-nätverket EdReNe (Educational Repositories Network) arbetar med digitala lärresurser. Där finns Skolverkets syn på digital kompetens, Skolinspektionens icke-existerandeuppfattning om samma sak, en sammanfattning av min egen OECD-studie av digitala lärresurser i de nordiska länderna, en ögonblicksbild av användningenav digitala lärresurser i Uddevalla kommuns skolor, med mera.

Sammanfattningsvis ger rapporten en ganska god bild av läget för frågan i Sverige anno 2009-2010. Det är tyvärr ingen ljus bild som målas upp. Här återstår mycket att göra — inte minst från våra myndigheter. Men det faktum att Skolverket ändå lyfter fram frågan genom att ge ut en rapport, får ses som ett fall framåt.

I det tysta håller den svenska skolan på att successivt bli allt mer digital. Men våra förlag hänger envist fast vid att sälja böcker och tryckta material. Håller de på att bli frånsprungna av verkligheten? Håller omstörtande innovationer på att göra förlagen helt passé?

Antalet datorer, interaktiva skrivtavloroch trådlösa nätverk i skolan ökar. Även om Sverige halkar efter andra länder så visar Skolverkets statistik att det rör på sig i den svenska skolan. Som framgår av min senaste OECD-rapport ”Beyond Textbooks – Digital Learning Resources as Systemic Innovation in the Nordic Countries” så växer det fram betydligt fler digitala läromedel fram för skolbruk i Norge och Danmark. Detta är delvis en följd av statliga satsningar. Norska förläggarföreningen räknar med att digitala produkter kommer att motsvara ca 20 % av läromedelsmarknaden inom 2-3 år. På den svenska marknaden utgjorde digitala läromedel ca 1 % under 2006 och ca 2 % under 2007. Den enda större satsningen hittills av ett svenskt förlag på digitala läromedel är Libers Espresso, som är en översättning och anpassning av ett brittiskt material. Den totala försäljningen av svenskproducerade läromedel tycks samtidigt minska.

Villkoren för hur lärresurser skapas och sprids förändras. Det användarskapade innehållet växer. Lärarnätverket Lektion.se har numera över 200 000 medlemmar som delar lektionstips och material mellan sig – detta i ett land med ca 125 000 lärare! Den norska organisationen Norsk digital läringsarena NDLA, visar på ett nytt sätt för kommuner att använda sina resurser för läromedelsinköp. Istället för att köpa färdiga produkter använder man pengarna till att skapa egna digitala material. Det finns många andra exempel, bl.a. från Danmark och Storbritannien.

Christensen och Horn beskriver i en artikel om innovationsteorier skillnaden mellan bevarande innovationer (”sustaining innovations”) och omstörtande innovationer (”disruptive innovations”). Bevarande innovationer är sådana som bevarar den rådande marknadssituationen, t.ex. flygplan som kan flyga snabbare eller längre och datorer som är mindre och billigare. Det kan vara mycket tekniskt avancerade innovationer. Det enda viktiga i detta sammanhang är att de ledande företagen bevarar sin position. Emellanåt dyker dock omstörtande innovationer upp. Dessa är vanligen inte lika välutvecklade eller avancerade som de som de ledande företagen säljer. Istället är de ofta enklare och billigare än existerande produkter och vänder sig till andra grupper. Ett exempel är hur stora amerikanska företag som sålde radioapparater baserade på elektronrör under 50- och 60-talet inte uppfattade hur de billigare transistorerna kunde användas. Sony såg möjligheten att bygga små och billiga transitor-radioapparater som inte kunde tävla med stora radioapparater ifråga om ljud och annan prestanda, men som hittade en ny målgrupp – ungdomar. Snart hade de transistorbaserade apparaterna slagit ut de elektronrörsbaserade. Liknande exempel kan hämtas från bilindustrin.

Christensen och Horn frågar sig om inte läromedelsmarknaden står inför en liknande utveckling. De stora förläggarna försöker använda IT för att förbättra sina existerande produkter. Men är det så att de håller på bli förbisprungna av Web 2.0 utvecklingen med användarskapat och gratis innehåll samt helt nya applikationer och tjänster? Dessa frågor gör det nödvändigt att fördjupa sig dels i nya möjligheter att skapa nytt inom ramen för existerande produktionsmönster och affärsmodeller, men också att studera framväxande och oprövade modeller för produktion, distribution och användning.

Den starka framväxten av communities eller lärande nätverk på Internet både stimulerar och utmanar den etablerade folkbildningen. Folkbildningsrådet bad mig göra en analys av vilka utmaningar och möjligheter det nätbaserade lärandet ger i framtiden. Här kan du läsa resultatet.

Framtida utmaningar för folkbildningen