Metamatrix om IT och Utbildning

Metamatrix deltar i arbetet med eSkills week 2010. e-Skills Week 2010 är en EU-kampanj som precis startat och har sin höjdpunkt under första veckan i mars 2010. Syftet är att öka medvetenheten om vikten av god e-kompetens och den växande efterfrågan på kvalificerad IKT-kompetens i hela Europa.

Ett antal svenska aktörer är intressenter i e- Skills Week och kommer under våren 2010 att tillsammans med IT&Telekomföretagen vara delaktiga i kampanjen:

Computer Sweden, Dataföreningen, IBM, IVA/Scorecard, Kista Science City, KK-stiftelsen, Metamatrix , Microsoft, Transfer samt Webbstjärnan.se

Dessa aktörer kommer att genomföra ett antal aktiviteter. Bland annat en stor mängd skolbesök under februari och mars på gymnasier runtom i landet. IT&Telekomföretagen och Teknikdelegationen kommer även att arrangera ett seminarium kring IKT och ett utvecklat lärande i skolan under slutet av februari 2010.

I samband med detta seminarium kommer jag att presentera en ny internationell forskningsöversikt kring IKT och elevers utveckling av av olika egenskaper och kompetenser. Det handlar om egenskaper och kompetenser som dagens elever behöver för fortsatta studier eller som bas för sitt yrkesliv. En analys kommer att göras i denna forskningsöversikt av olika faktorer som spelar in för att en positiv utveckling hos eleverna skall uppkomma.

Informationsteknik i skolan är en relativt ung företeelse, vilket återspeglas i de studier som gjorts både i och utanför Sverige. Hittills har fokus i dessa främst legat på processer och arbetsformer. Nu börjar det dock finnas generella studier av de effekter som IT-användning har på bland annat elevernas prestationer. En hel del pekar i en positiv riktning. Elever, lärare och skolledare anser att informationstekniken bidrar till att de-ras resultat och lärande förbättrades. Andra studier väcker frågor och kräver fördjupad analys.

I denna rapport har jag presenterat en översikt av internationella studier och forskningsrapporter kring informationsteknikens effekter på lärandet. Under hösten 2007 genomfördes även en djupare analys av de studier som redovisas här. Med dessa två rapporter hoppas jag ge en ökad förståelse för vad som främjar respektive hämmar elevers lärande kopplat till IT i skolan.

Länk till rapporten: Internationell forskningsöversikt kring IT i skolan, slutlig versionLänk till Skolverket: http://itforpedagoger.skolverket.se/forskning/Undersokningar_rapporter/

I denna analys granskas ett urval studier och forskningsrapporter inom området IT i skolan. Syftet är att med utgångspunkt från svensk och internationell forskning ge en bild av under vilka förutsättningar IT/teknik kan bidra positivt till elevernas lärande och därmed måluppfyllelse. I rapporten lyfter jag fram en rad positiva effekter med IT i skolan som att elevernas motivation ökar och att skolarbetet blir mer självständigt. En ökad motivation leder till ökad uppmärksamhet och ökat engagemang under lektionerna, vilket i sin tur främjar lärandet. Samtidigt visar många studier att man inte bara kan fokusera på tekniken i sig för att uppnå dessa effekter, utan det krävs ett fokuserat arbete kring teknikanvändningen som kopplas till en pedagogisk idé.

Lärarens egen pedagogiska syn spelar en viktig roll när det gäller att skapa lärmöjligheter örmedlade via teknik. Lärare behöver till exempel kunskap om IT för att kunna välja lämpliga lärresurser. De behöver även förstå hur man kan integrera IT i lektionen och kanske även utveckla en ny pedagogik för att uppnå en ökad integration.

I denna rapport lyfter jag även fram ett antal strategiska förslag kopplat till det långsiktiga arbetet med att skapa framtidens skola – en skola där IT uppfattas som synonymt med pedagogisk utveckling och ett kreativt lärande.

Länk till Skolverket: http://itforpedagoger.skolverket.se/forskning/Undersokningar_rapporter/

Länk till rapporten: Rapport_webb_071214

Skolverket gjorde för några år sedan en forskningsöversikt över svensk skolforskning, kallad Kobran, nallen och majjen. Jag blev tillsammans med Annika Ullman tillfrågad att skriva en exposé över svensk skolledarforskning. Vi skrev ett avsnitt kallat Rektorn och apparaten som skildrar skolledarrollen och apparaternas utveckling från 1960-talet fram till början av 2000-talet.

Rektorn och apparaten