Många kommuner och andra utbildningsanordnare har skaffat lärplattformar (Learning Management Systems, LMS) för att kunna ta till vara den användbarhet och de möjligheter som IT kan ge utbildning. Mot bakgrund av de förändringar i synen på lärande som pågår, i kombination med att ny teknik på internet utvecklas, diskuteras alltmer om inte LMS:en kommer att ersättas av PLE:n, den personliga lärmiljön.

En PLE (Personal Learning Environment) är en plattform, en funktion, en tjänst eller ett ramverk som utgår från den lärandes (elev, student, vuxenstuderande, kompetensutvecklande anställd) behov och kontroll över det egna lärandet. Bakgrunden till PLE:n är den utveckling som sker både inom synen på lärandet och inom den digitala tekniken. Synen på och den förändring som lärande genomgår kan karaktäriseras av en rörelse från ”teacher-centric, curriculum-oriented, knowledge-push” mot en mer ”learner-centric, interestoriented, knowledge-pull” (not 1). Många forskare, pedagoger och organisationer som 21st Century Skills verkar vara överens om att i framtiden kommer, och bör lärandet ske mer flexibelt, vara mer orienterat mot individen och ske i nya former som till exempel med sociala medier/nätverk som kanske bryter upp de traditionella skolformerna.

Internet i utveckling

Internet karaktäriseras i dag av två starka utvecklingstendenser. En tendens är en tilltagande digitalisering av (media)innehåll som traditionellt inte varit digitalt, det vill säga böcker, artiklar, filmer, videor och liknande. Detta innehåll, tillsammans med det som redan från början producerats digitalt, märks med metadata och läggs sökbart i databaser på nätet och i ”molnet” och länkas i tilltagande grad till vartannat enligt standarder.

Den andra tendensen är att personer beskriver sig själva och länkar sig till varandra i olika sociala nätverk och medier som Facebook och Twitter. Dessa två utvecklingslinjer håller nu på att föras samman så att väl uppmärkt och semantiskt länkat innehåll nu också börjar kunna kopplas ihop med personer som är länkade till varandra i sociala nätverk.

Det är mot denna bakgrund av förändringar som man kan se den begynnande utvecklingen av personliga lärmiljöer.

Vad är en LMS?

Men för att bättre förstå vad en PLE är för något kan vi utgå från dagens LMS:er, Learning Management Systems det vill säga de lärplattformar som finns runt om i utbildningssystemet i dag. Exempel på väl utbyggda LMS:er är Fronter, It’s Learning/IST, Blackboard, Moodle och Ping Pong. Det finns två intressanta aspekter när en LMS ska beskrivas. Den ena aspekten rör skolans sätt att fungera; att utbildning traditionellt är en pushaktivitet, det vill säga att från institutionen och lärarna utgår det information som eleverna behöver ta del av för att lära sig saker. Informationen är till stor del administrativ eller studieadministrativ, utifrån en av lärare definierad process. Den information som läggs in i LMS:en utgörs av information om kursen, kursmålen, studiegången, olika uppgifter som eleverna ska göra och lämna  in. Även delar av studiematerialet läggs in. Eleven tar del av detta och utför uppgifterna. Det finns kommunikationskanaler som e-post och kanske chatt där elever och lärare kan ha kontakt. När kursen är klar finns stöd för betygsättning och omdömen. Funktioner som dessa är generella för plattformar som Blackboard, Fronter eller It’s Learning.

Centraliserad IT

Den andra aspekten är att tekniken är centraliserad. Den är inköpt av IT-avdelningar från företag som utvecklar och driver dessa tjänster och på skolorna finns speciella expertlärare som ger råd till de användande lärarna och eleverna hur systemet ska hanteras. Innehållet finns på egna servrar eller hos leverantören av systemet. Lärplattformarna anpassas och utvecklas efterhand för att rymma och hantera ny funktionalitet som bloggar, wikis, portfolio, mikrobloggar. Affärsmodellen är abonnemang i olika avgiftssteg beroende på antalet användare. Fördelarna är många. Både lärare och elever/studenter tycker att det är mycket lättare att hålla kontakt, veta vad som ska göras, kurser kan beskrivas på ett bra sätt, lärare kan lägga in nytt studiematerial alltefter behov, de får bra stöd i den administrativa delenav arbetet, frånvaro och omdömen/betyg kan lärare, elever och föräldrarta del av. LMS:en är ett stort steg framåt för hur IT kan stödja utbildning. Men många lärare är också kritiska till företeelsen och menar att LMS:en i grunden mer är gjord för administration än för lärande. De menar också den inte är ett tillräckligt flexibelt verktyg därför att lärande och undervisning är aktiviteter som kan ta sig många olika uttrycksformer. Ytterligare en kritik har riktats mot att innehåll i form av läromedel/lärresurser som lagts in på en plattform har svårt att exporteras och bli åtkomligt för andra verktyg och system.

Kvalitativt språng

Den personliga lärmiljö, PLE, tar frågan om IT och utbildning till nästa nivå. Det är ett kvalitativt språng. Där LMS:en fokuserar på lärarnas och institutionernas behov, sätter PLE:n eleven/den lärande i centrum. Det ligger väl i linje med de trender vi kan se i samhället gällande nya förhållningssätt till kunskap, där kunskap är lika mycket en process och en väg som något fast och för evigt. Vidare betonas flexibilitet och att det finns många olika sätt att lära sig på. Framför allt betonas lärande tillsammans med andra i olika former av sociala nätverk. Med hjälp av en PLE tar den lärande mer kontroll och mer ansvar för att sköta sin egen utbildning. Det kan handla om att sätta sina egna mål, att arbeta fram en plan för att nå dessa, skaffa fram lämpliga läromedel och interagera både med lärare, studiekamrater och med det omgivande samhället. PLE:n hanterar olika former av innehåll, läromedel, böcker, videos/filmer, artiklar, digitala lärresurser etc. Ett viktigt steg kan vara att också själv skapa innehåll och publicera och dela med sig till lärare/andra elever/ sitt utbildningsnätverk/sociala nätverk. Vidare kanske man reflekterar över sin lärprocess och utvärderar de resultat man uppnått. PLE utgår alltså från en situation där den lärande finns i centrum och genom sina intressen och sina behov tar ett ökat ansvar för sin utbildning. Det pågår intensiva debatter hur mycket ansvar elever i de lägre årskurserna kan ta och hur självständigt de förmår arbeta. Denna fråga måste överlämnas till pedagogerna som säkert klarar av att lösa detta. Men någonstans mot vuxenåldern vill och kan de flesta ta mer och mer ansvar. I dag kanske PLE (om de fanns) skulle användas från gymnasieskolan och uppåt.

Decentraliserad IT

Tekniskt så handlar PLE:er om decentraliserad IT. Ett nyckelord är interoperabilitet där information från en rad olika tjänster och funktioner integreras i den egna miljön. PLE:en måste kunna ta emot, sammanställa många olika informationsflöden från olika håll. Eleven/studenten måste kunna få ta del både av informationen från sociala medier/nätverk såväl som olika typer av lärresurser och ställa samman denna information på ett sätt som blir relevant för det egna lärandet. PLE blir en punkt genom vilken följande grundelement ska hanteras och integreras:

• Kommunikation. Hantering av både sociala nätverk/medier och onlinefunktioner som Skype.

• Lärprocess. Funktion som både hanterar utifrån kommande studieupplägg från till exempel lärare eller utbildningar eller egna upplägg.

• Innehåll. Funktionalitet för åtkomst, hantering och publicering av lärresurser. Tillgång till olika databaser innehållande digitala/ickedigitala lärresurser. Funktionalitet där man skapar sina egna moduler och sammanhang som kan publiceras och delas med andra i de nätverk man deltar.

• Administration. Funktionalitet som hanterar, samverkar med eller helt enkelt är identisk med den som finns på den utbildning man går på.

Utvecklingen av en PLE handlar mer om att få redan existerande funktioner och tekniker att samverka och kommunicera med varandra än att skapa en helt ny teknisk plattform. Många av funktionerna finns redan och behöver inte skapas på nytt. Däremot finns det ett stort behov av integration mellan verktyg som till exempel: Blogg- och wiki-verktyg, Twitter, Flickr, RSS, Facebook, e-post, Delicious, Diigo, Slideshare, Google apps, Youtube.

Successiv utveckling

Utvecklingen mot personliga lärmiljöer, PLE, sker successivt hela tiden dels i form av att användarna själva organiserar sina egna miljöer med avseende på den teknik som finns. Olika nätverk håller på att organisera sig för att skapa PLE:er eller PLE-liknande funktioner. Den övergripande tekniska utvecklingen på Internet i sig hjälper en sådan process. Men även om det finns nätverk och tjänster som kallar sig PLE är det tveksamt om de fungerar så bra som visionen beskriver. Det är ingen kritik utan bara ett sätt att tala om att det för närvarande pågår en kraftig utveckling och forskning med en massa intressant innehåll. En spännande plattform är Unikum, som primärt marknadsfört sig som en IUP-tjänst (individuella utvecklingsplaner), som redan från början utgått från elevens egna mål och vägen dit. Ytterst rudimentära PLE:er går att få i ett utbildningssammanhang genom att använda de applikationer och tjänster som finns för olika ändamål. Google apps, blogg och wikitjänster, Delicious, Twine, Facebook, Twitter, skype. Men man får själv som person agera nav och integratör i allt för stor utsträckning. Ett nästa steg kan vara att det utvecklas funktioner för att integrera alla de flöden som ovanstående tjänster genererar och på lite längre sikt att med hjälp av semantik få datorn att sortera ut hur olika innehåll och personer relaterar till varandra.

Vägen framåt

Den stora bristen hos utbildningsanordnare är fortfarande förståelse för hur internet och datorer utvecklas och hur utbildning kan utvecklas med hjälp av IT. Detta gäller på alla nivåer inom hela utbildningssystemet.

Motståndet mot PLE-tänkandet kan tänkas komma från olika håll: Institutioner och lärare som anser att friheten blir för stor för elever att hantera, IT-avdelningar som inte kan kontrollera utvecklingen av IT-miljöerna i lika stor utsträckning, leverantörer av mer slutna LMS-system, läromedelsförlag som inte känner sig hemma i nya digitala miljöer där utbildningsmaterial måste kunna interagera med annat material på friare sätt.

Vad bör kommuner och andra utbildningsanordnare göra idag? Fortsatt och ökad kompetensutveckling inom IT för all personal inom utbildningsväsendet är viktigt. Men här gäller det att se upp! Det finns också mycket kunnig personal som behöver utveckling utifrån sin nivå. Men det viktiga är att fler inser vad IT kan bidra med för att öka den digitala kompetensen vars ledord är skapa, hantera och dela mänskliga föreställningar med hjälp av IT.

Det andra steget är att med en höjd kunskapsnivå borde också mer avancerade strategier utarbetas som i sin tur ger utrymme för skapandet av digitala infrastrukturer som gör det möjligt för lärande att ske mer individuellt, mer i nätverk, mer ad hoc, över geografiska avstånd och i ett livslångt sammanhang.

Not 1 Ambjörn Naeve, Mikael Nilsson, Matthias Palmer, Fredrik Paulsson: Contributions to a public e-learning platform: infrastructure; architecture; frameworks; tools. International Journal of Learning Technology 2005 – Vol. 1, No.3  pp. 352 – 381

Digitaliseringen av skolan

på vilket sätt IT bäst kan

stödja lärande. Digital kompetens är ett begrepp som lyfter fram

kunskaper som behövs i dagens och morgondagens samhälle och arbetsliv. Min nya bok, Digitaliseringen av skolan, som vänder sig till alla som är intresserade av framtidens skola, finns nu ute i handeln.

Bland annat så lyfter jag fram fyra trender som jag tror kommer att påverka svensk utbildning i framtiden, nämligen att:

• innehållet frigörs från sin förpackning

• användarna blir producenter

• det informella lärandet ökar med hjälp av Internet

• lärande sker oberoende av tid och rum.

Mitt första starka intryck var på Cumberland Hotell när jag under torsdagen deltog på Apple Education Leadership Conference. Tim Rylands  (grundskolelärare, föreläsare, inspiratör) tog oss alla med på en resa till en ny värld. Hans syn på skola och lärande handlade om ge eleverna energi och livsglädje, och att hitta olika sätt att fånga deras nyfikenhet och engagemang.  Tim fick ett pris av BECTA för ett par år sedan med motiveringen ” an “extremely gifted and inspirational teacher, with a love of the creative potential of technology, who has an excellent rapport with his pupils. The approaches he uses are innovative and imaginative, in particular his use of games software.” Han har ett kreativt sätt att använda teknologi I klassrummet, bland annat genom att använda spel som Myst för att inspirera unga och deras utveckling av sin självbild och sitt självförtroende. video från Tims klassrum

Mitt andra starka intryck var på The American International University in London i samband med Rektorsakademiens nätverksträff. Andrew Meller, rektor på Winchcombe Abbey Primary School talade om hans arbete med att adressera en sjunkande betygsutveckling på skolan. Hans syn på skolutveckling och lärande har han formulerat som ” learning is an active process that involves applying acquired knowledge and skills to different situations in order to develop understanding”. Andy gav ett exempel som var mycket tänkvärt. Enligt honom kunde man se skolans utbud och innehåll som ett vägval mellan McDonalds och Michelin. Enligt honom handlar McDonalds om att leverera en produkt (hamburgare) på exakt samma sätt på samtliga restauranter i världen. Michelin (och Michelin-guiden) kräver vissa grundkomponenter såsom kvalitet och servicegrad, men är inte standardiserad när det gäller själva tjänsten (måltiden). Här finns det full frihet att kreativt skapa unika måltider som passar olika människor och där varje restaurang är mer specialiserade. Varför kan inte skolan vara mer som Michelin, där man ställer vissa basala krav på kvalitet och standards, men där det finns utrymme för mer mångfald i själva utförandet av tjänsten?

Mitt tredje starka intryck var på Rektorsakademiens mingelkväll på Hanover street. Här samlades en stor samling förvaltningschefer, skolledare och IT-ansvariga från Sverige för att mingla och utbyta erfarenheter. Det var en mycket lättsam och kreativ stämning som gav mig många goda idéer och nya kontakter.

Jag tror inte att gräset måste vara grönare i England, även om vi i Sverige saknar några viktiga komponenter. Vi saknar den politiska insikten i Sverige, och en långsiktig vision att arbeta efter. Vi saknar även någon sammanhållen och kreativ mötesplats där vi svenskar kan  bli transformerade till mer sociala och nätverkande européer.

För ett antal år sedan antog jag utmaningen, att genomföra ett IT-projekt på en högstadieskola i Varbergs kommun. Inledningsvis fick 21 elever i årskurs 9 välja bland 19 uppgifter i SO, söka och bearbeta information samt såväl muntligt som skriftligt redovisa resultatet av sitt arbete. Syftet var att undersöka om och i så fall hur eleverna kunde utveckla ett kritiskt och demokratiskt förhållningssätt med hjälp av ett undersökande arbetssätt där IT intog en central roll.

Resultatet visade, att en majoritet av eleverna klarade de krav som kan ställas på elever i årskurs 9 beträffande kunskaper och färdigheter att sovra och tolka innehållet i valda uppgifter, söka relevant information och besvara/lösa valda uppgifter. Däremot bedömdes flertalet av de deltagande eleverna brista när det gällde att bearbeta vald information, diskutera och reflektera kring svaret/lösningen till vald uppgift, redovisa förståelsekunskaper och presentera resultatet av sitt arbete så att det leder till ökad förståelse och höjt intresse för ämnet. Endast två av de 21 deltagande eleverna i denna studie bedömdes nå upp till de krav, som kan ställas på ett källkritiskt förhållningssätt (”Informationssökning med datorstöd i årskurs 9 – ett IT-projekt med inriktningen att utveckla ett källkritiskt och demokratiskt förhållningssätt”).

Min slutsats är, att datoranvändning i skolan förutsätter tydligt formulerade strategier och en kontinuerlig pedagogisk diskussion om IT:s möjligheter och begränsningar. För att stimulera ett källkritiskt och reflekterande lärande med datorstöd krävs väl genomtänkta pedagogiska insatser redan tidigt i utbildningen. Varför inte redan i förskolan?

I denna rapport har jag presenterat en översikt av internationella studier och forskningsrapporter kring informationsteknikens effekter på lärandet. Under hösten 2007 genomfördes även en djupare analys av de studier som redovisas här. Med dessa två rapporter hoppas jag ge en ökad förståelse för vad som främjar respektive hämmar elevers lärande kopplat till IT i skolan.

Länk till rapporten: Internationell forskningsöversikt kring IT i skolan, slutlig versionLänk till Skolverket: http://itforpedagoger.skolverket.se/forskning/Undersokningar_rapporter/

Lärarens egen pedagogiska syn spelar en viktig roll när det gäller att skapa lärmöjligheter örmedlade via teknik. Lärare behöver till exempel kunskap om IT för att kunna välja lämpliga lärresurser. De behöver även förstå hur man kan integrera IT i lektionen och kanske även utveckla en ny pedagogik för att uppnå en ökad integration.

I denna rapport lyfter jag även fram ett antal strategiska förslag kopplat till det långsiktiga arbetet med att skapa framtidens skola – en skola där IT uppfattas som synonymt med pedagogisk utveckling och ett kreativt lärande.

Länk till Skolverket: http://itforpedagoger.skolverket.se/forskning/Undersokningar_rapporter/

Länk till rapporten: Rapport_webb_071214

Rektorn och apparaten