Denna analys visar att det finns både likheter och skillnader mellan de studerade kommunernas organisering och rollfördelning. Det som är gemensamt är att huvuddelen av insatserna som är riktade till hemmasittare finns på skolnivån. Det finns endast begränsat med centrala resurser och insatser i kommunerna riktat mot dessa elever.

En slutsats man kan dra av denna analys är att kunskapen om hemmasittare behöver utvecklas i svenska kommuner för att tillgodose de ungas specifika behov och förutsättningar till lärande. Varje kommun måste arbeta för att få igång en effektiv samverkan mellan utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och hälso- och sjukvården. Denna samhällsekonomiska analys visar även på vikten av en utökad uppföljning av barn och ungdomar sysselsättning och deras behov av insatser.

Antalet datorer, interaktiva skrivtavloroch trådlösa nätverk i skolan ökar. Även om Sverige halkar efter andra länder så visar Skolverkets statistik att det rör på sig i den svenska skolan. Som framgår av min senaste OECD-rapport ”Beyond Textbooks – Digital Learning Resources as Systemic Innovation in the Nordic Countries” så växer det fram betydligt fler digitala läromedel fram för skolbruk i Norge och Danmark. Detta är delvis en följd av statliga satsningar. Norska förläggarföreningen räknar med att digitala produkter kommer att motsvara ca 20 % av läromedelsmarknaden inom 2-3 år. På den svenska marknaden utgjorde digitala läromedel ca 1 % under 2006 och ca 2 % under 2007. Den enda större satsningen hittills av ett svenskt förlag på digitala läromedel är Libers Espresso, som är en översättning och anpassning av ett brittiskt material. Den totala försäljningen av svenskproducerade läromedel tycks samtidigt minska.

Villkoren för hur lärresurser skapas och sprids förändras. Det användarskapade innehållet växer. Lärarnätverket Lektion.se har numera över 200 000 medlemmar som delar lektionstips och material mellan sig – detta i ett land med ca 125 000 lärare! Den norska organisationen Norsk digital läringsarena NDLA, visar på ett nytt sätt för kommuner att använda sina resurser för läromedelsinköp. Istället för att köpa färdiga produkter använder man pengarna till att skapa egna digitala material. Det finns många andra exempel, bl.a. från Danmark och Storbritannien.

Christensen och Horn beskriver i en artikel om innovationsteorier skillnaden mellan bevarande innovationer (”sustaining innovations”) och omstörtande innovationer (”disruptive innovations”). Bevarande innovationer är sådana som bevarar den rådande marknadssituationen, t.ex. flygplan som kan flyga snabbare eller längre och datorer som är mindre och billigare. Det kan vara mycket tekniskt avancerade innovationer. Det enda viktiga i detta sammanhang är att de ledande företagen bevarar sin position. Emellanåt dyker dock omstörtande innovationer upp. Dessa är vanligen inte lika välutvecklade eller avancerade som de som de ledande företagen säljer. Istället är de ofta enklare och billigare än existerande produkter och vänder sig till andra grupper. Ett exempel är hur stora amerikanska företag som sålde radioapparater baserade på elektronrör under 50- och 60-talet inte uppfattade hur de billigare transistorerna kunde användas. Sony såg möjligheten att bygga små och billiga transitor-radioapparater som inte kunde tävla med stora radioapparater ifråga om ljud och annan prestanda, men som hittade en ny målgrupp – ungdomar. Snart hade de transistorbaserade apparaterna slagit ut de elektronrörsbaserade. Liknande exempel kan hämtas från bilindustrin.

Christensen och Horn frågar sig om inte läromedelsmarknaden står inför en liknande utveckling. De stora förläggarna försöker använda IT för att förbättra sina existerande produkter. Men är det så att de håller på bli förbisprungna av Web 2.0 utvecklingen med användarskapat och gratis innehåll samt helt nya applikationer och tjänster? Dessa frågor gör det nödvändigt att fördjupa sig dels i nya möjligheter att skapa nytt inom ramen för existerande produktionsmönster och affärsmodeller, men också att studera framväxande och oprövade modeller för produktion, distribution och användning.