Metamatrix om IT och Utbildning

Under OER-konferensen Framtiden för OER i Sverige gjorde Jan Hagerlid från Kungliga Biblioteket en intressant jämförelse mellan Open Access-rörelsen (OA) och rörelsen runt öppna lärresurser. Tyvärr har jag inte tillgång till hans bildserie ännu och mina anteckningar är ofullständiga. Men han gjorde en lista med + och – för de båda rörelserna som i flera avseenden talade till OA:s fördel. Jag hann inte med att anteckna allt han sade men här är hans + och – för OER-rörelsen:

Minus för OER: Oklarhet om upphovsrätt, vissa lärares inkomster kan vara hotade, inget stöd i normer och meritering det officiella stödet inte lika tydligt, saknas enkel infrastruktur och allmänt erkända tjänster, mer komplext och föränderligt material.

Plus för OER: Små problem med överlåtelse av upphovsrätt, ingen etablerad meriteringsmodell som bromsar eller ekonomiskt modell som bromsar, inga etablerade motståndare, målgruppen potentiellt mycket större.

Min egen tolkning är att detta i första hand visar att OA är en mognare och mer etablerad rörelse. OER-rörelsen startade senare och har ännu inte hunnit vinna samma stöd från etablissemanget.

Jag skrev själv för några år sedan en jämförelse mellan de tre fenomenen öppen källkod, Open Access och öppna lärresurser inom högre utbildning för OECDs räkning. Den ska publiceras i en antologi inom CERIs program University Futures som blivit kraftigt försenad, så innan texten är helt föråldrad lägger jag ut den här. Kanske någon har glädje av den. Open to Change

Under konferensen Framtiden för OER i Sverige, som Metamatrix var med och arrangerade, var en av talarna Patrick McAndrew från Open University och OLnet i Storbritannien. Han redogjorde för erfarenheterna från de första åren med Open Universitys OER-satsning Open Learn. I botten finns en matnyttig utvärderingsrapport.

Open University var tidigare ekonomiskt beroende av att sälja sitt lärmaterial till studenterna men man trodde inte att den ekonomiska modellen skulle hålla i framtiden och 2006 lade man om kursen och satsade på öppna lärresurser. Risken att sitta still och göra ingenting bedömdes som för stor.

Sedan starten har man haft ca 2 miljoner unika besökare varav ca 2 000 svenskar i veckan. Man räknar med att man OER-satsning medfört en lång rad fördelar som att man når ut till fler människor, speciellt inom sina målgrupper. Det har lett till en snabbare teknisk förändring inom OU och till mer externt samarbete. Mest intressant är att man har fått mer än 13 000 nya studenter genom OER-satsningen och eftersom varje ny student värderas till ca 500 pund innebär det ett ekonomiskt tillskott till OU på ca 6,5 miljoner pund sedan starten! Detta var inget man räknat med vid starten utan det har kommit som en glad överraskning. Men det bekräftar resultat från MITs utvärderingar – de drar också till sig många nya studenter genom sin OER-satsning. När ska våra svenska universitet inse den konkurrensfördel som ligger i en kraftfull satsning på öppna lärresurser?

Vad tycker universitetskansler Anders Flodström om öppna lärresurser? Vad säger KTHs rektor Peter Gudmundson och Agneta Stark, rektor vid Högskolan i Dalarna? Dalarna som hittills som enda svenska högskola antagit en OER-policy. Vad kan vi lära av Norge och Storbritannien? Detta får vi veta mer om på måndag-tisdag 8-9 februari då Metamatrix är med och arrangerar konferensen OERs framtid i Sverige. Programmet hittar du här. Konferensinbjudan Framtiden för OER i Sverige

Det finns inga platser kvar men den som vill följa konferensen kan göra det via UR Play som kommer att filma första dagens presentationer, #OERSWE.

Den starka framväxten av communities eller lärande nätverk på Internet både stimulerar och utmanar den etablerade folkbildningen. Folkbildningsrådet bad mig göra en analys av vilka utmaningar och möjligheter det nätbaserade lärandet ger i framtiden. Här kan du läsa resultatet.

Framtida utmaningar för folkbildningen