Jag träffade därför denna delegation, och gav dem en bild av de utmaningar som finns i Sverige. Jag valde att fokusera på utmaningar, då de sannolikt får en mer traditionell presentation från övriga aktörer som de träffar. Baserat på den undersökning som Skolverket genomförde förra våren, så drog jag några slutsatser kring vad detta innebär i form av utmaningar. Det handlade bland annat om:

-den relativt låga tillgången på datorer i skolan för lärare och elever

-om vikten av teknisk och pedagogisk IT-support för att kunna använda en dator i klassrummet

-hur lärare använder IKT i förberedelse och planeringsarbetet

-hur sällan som lärare använder IKT i klassrummet

-lärares attityder och förståelse för värdet av IKT

Jag gav även en bild av värdet av att ha en nationell politik eller strategi kring IKT, kopplat till slutsatser som aktuell forskning har dragit. Som avslutning gav jag sedan delegationen min syn på vilka framgångsfaktorer det finns för en bred implementering av IKT i skolan.

Det känns som om Israel är ett land som har stor potential när det gäller en lyckat implementering av IKT i skolan. De verkar ha en mycket  ambitiös och genomtänkt plan för detta arbete. Jag blev faktiskt imponerad av deras entusiasm, kunskap och insikt i frågan.

Vi kan bara hoppas att lite av denna entusiasm smittar av sig på våra svenska beslutfattare på nationell nivå.

Några dagaktuella exempel

Om vi använder Zittrains analys för ett ögonblick och tittar på några dagsaktuella händelser, vilka slutsatser kan man då dra?

Idag är det en stor hype kring Iphone och Ipad. Dessa prylar från Apple är snygga, coola och användbara. De flesta av oss vill ha en! Men de är ju också exempel på den utveckling som Zittrain i längden inte anser är bra. Dessa apparater är inte alls lika öppna som en PC eller Apples större datorer. Hård och mjukvara är hårt integrerade. Det går inte att köra och installera ett annat operativsystem än deras eget. Det går heller inte att tillverka s.k. appar (apps, applications, små program som kan laddas ned till Iphone, Ipad) annat än med Apples egna utvecklingsverktyg. Och när de säljs tar Apple en kommission. Iphonen/Ipaden har hög funktionalitet, men de är mer slutna än den PC vi är vana vid.

När nu mobiltelefonvärlden snabbt sammanfogas med PC/Internetvärlden, uppstår intressanta möjligheter och problem. I detta gränsland som uppstått mellan PC och mobiltelefonen är det inte självklart hur affärsmodellerna kommer att se ut. Konsumenterna verkar av tradition vara beredda att betala för tjänster och innehåll i den mobila världen vilket inte är fallet i PC/Internet- världen.

Apples App Store beräknas omsätta 30 miljarder kr under 2010 därför att konsumenterna gillar de mycket funktionella apparna som kan köpas till ett lågt styckepris. Men apparna är bundna till Apples hårdvara och kan inte användas på andra plattformar.

Ett annat aktuellt exempel är Stockholm stads nya upphandling från Volvo IT av IT-tjänster till kommunen. Den verkar till stora delar ha syftet att få bättre kontroll över den hård- och mjukvara som används i stadens datorer. Detta är ett sätt att försöka leverera hög säkerhet och hög funktionalitet till en låg kostnad. Syftet är naturligtvis helt legitimt. Däremot så verkar inte lärare och rektorer inom utbildningsförvaltningen vara särskilt nöjda. De känner sig instängda i en alltför trång datormiljö. Sannolikt är skolans behov av ett öppnare och friare sätt att organisera IT-tillgången betydligt större än hos mer traditionell kommunal förvaltning. Där finns både behov av programvaror som övrig kommunal administration inte behöver och behov av system som främjar öppenhet och kommunikation i en dela-med-sig-kultur som är central i utbildningsvärlden. Här behövs en mycket större medvetenhet och debatt hos de aktörer som organiserar och ansvarar för utbildning, innan beslut fattas hur skolan ska organisera sin IT.

En annan intressant konflikt som återigen rör Apple kom fram i samband med lanseringen av Ipad. När Steve Jobs visade förstasidan i New York Times kunde man se att Ipaden inte kunde visa de videor som alltid ligger där. Dessa videor är i formatet Flash och Apple har bestämt sig för att inte låta detta format fungera på Ipad eftersom man anser det är både minneskrävande och buggigt trots att det numera är det vanligaste videoformatet på webben. Säkerligen finns affärsmässiga skäl bakom detta beslut som i bästa fall för Apple ytterligare driver konsumenter mot den egna plattformen.

Vad är då fördelen med ett generativt förhållningssätt? Jo, ett sådant Internet har mycket mer att erbjuda än slutna, till olika apparater bundna lösningar. Det kommer alltid att finnas en konflikt mellan öppenhet och flexibilitet å ena sidan och funktionella-, säkerhets- och ekonomiska aspekter å den andra. Det gäller att hitta en bra balans. Detta är nog det Zittrain i sin bok kommer fram till: Att vi behöver tänka, analysera och diskutera hur vi vill ha våra IT-lösningar från flera aspekter innan vi kastar oss in i lösningar som på kort sikt är bra men som i ett längre perspektiv hindar en bra och sund utveckling. Internet är inte bara länkar mellan producenter och konsumenter utan också mellan medborgare. Internet är inte bara till för handel, köp och sälj. Internet tillhör också det civila samhället.

The Future of the Internet and how to stop it är en bok som kan och kanske bör läsas av alla som vill förstå den utveckling som Internet står inför. Den kan hjälpa oss som privatpersoner såväl som i våra yrkesroller. Den bra för utbildningsvärldens personal. Inte minst för de som är inköpssansvariga och beslutsfattare vid IT-inköp.

Del 1

Del 2

The Future of the Internet and how to stop it av Jonathan Zittrain                                                      342 sid, Yale University Press, ISBN 978-0-300-15124-4

Boken finns att köpa på nätet eller laddas ned som PDF från: http://futureoftheinternet.org/download

Intressant föreläsning av Jonathan Zittrain http://fora.tv/2008/05/15/Jonathan_Zittrain_The_Future_of_the_Internet

Kampen mellan det specialiserade och det allmänna decentraliserade

Zittrain beskriver hur kampen mellan specialapparaterna och PC’n skedde på 80-talet. Ett exempel är de intelligenta skriv- och räknemaskinerna som försökte nå framgång, men där PC’n till slut vann genom sin stora mångsidighet och förmåga att göra många fler saker än skriva och räkna. Ett annat exempel är stordatorerna som med sin stora centraliserade kapacitet inte kunde stå emot PC-världens många små datorer uppkopplade i decentraliserade nätverk. Zittrain kallar detta för The Battle of the Boxes.

En annan kamp från samma tid kallar han The Battle of the Networks. Internet var inte den enda nätlösningen. Det laborerades med ett flertal olika nät. För att nå ut till konsument med Internet var det också nödvändigt med avregleringar inom telekombranschen där de stora amerikanska telefonbolagen tidigare haft monopol på stora delar av telefonnätet. Dessa monopol hade knappast tillåtit att privatpersoner och mindre företag skaffade sig modem för att utbyta datatrafik. Men en avreglering skedde och ett viktigt hinder för ett allmänt internet var undanröjt.

Det fanns också till att börja med ett antal konkurrerande nät som AOL (America Online), CompuServe, Prodigy, MCI Mail. I Frankrike försökte Minitel lanseras som både hade egen terminal och ett eget nät. Men så småningom gick Internet segrande ur striden och blev det helt dominerande nätet.

Hot mot den generativa modellen

Men nu förekommer ett antal stora hot mot den generativa modellen. Kort kan man säga att i de fördelar som funnits i form av öppenhet och de mångas deltagande, ligger också ett hot. Nätets öppenhet har kunnat utnyttjas av personer och organisationer som inte har nätets bästa för ögonen. Nätet har idag blivit en mycket osäker plats där virus (malware, adware, spyware, trojaner, maskar, rootkits etc.) finns på många ställen och som kan göra oerhörd stor skada. Spam är ett annat problem som tynger ner nätets kapacitet. Integritetsintrång är ett tredje.

Zittrain pratar till och med om risken för ett digitalt Pearl harbour där säkerheten hos ett stort antal ledande och viktiga institutioner och företag helt skulle kunna kollapsa. Där information skulle kunna förstöras, utnyttjas och stjälas. Allt detta med oanade konsekvenser.

För att möta utvecklingen mot ett nät där allt fler känner sig osäkra efterfrågas säkrare lösningar. Vi vill slippa risken att utsättas för intrång som antingen gör våra datorer obrukbara, utsätter oss för bedrägerier eller rapporterar vårt nätbeteende. Men än mer känsliga för dessa problem är de organisationer vi arbetar för eller är involverade i; företag, myndigheter, skolor, bibliotek, kaféer osv. Beslutsfattarna i dessa organisationer är intresserade av enkla, billiga och säkra lösningar vilket leder till mer slutna och inflexibla lösningar.

Men den bristande säkerheten är inte det enda hotet mot den generativa modellen: Cloud Computing innebär att vi utför det vi behöver med hjälp av programvara som inte finns i PC’n eller apparaten vi arbetar med, utan att den tillhandhålls av en tjänst som finns någonstans på nätet, i det s.k. molnet, som består av servrar någonstans på Internet tillgängliggjorda av ett företag. Det är också på dessa servrar vi lagrar vårt innehåll och våra filer. Ett bra exempel på detta är Google Apps.

Företeelser som Software as a Service kan också vara problematiska men även i vissa delar av Web 2.0 kan användaren hamna i beroendeställning till leverantören utan möjligheter att själv kunna påverka källmaterialet.

En annan tendens är att de nyare apparaterna, som mobiler och spelkonsoler, som kopplas upp mot Internet är betydligt mer slutna än den traditionella PC’n.

Strategier och åtgärder för ett bevarat ”generativt” nät

Det generativa Internet utvecklades i första hand utanför den traditionella marknaden. Detta sammanhang bestod av många inblandade aktörer; amatörer, intresserade, idealister, företag, akademiker, affärsfolk, dataingenjörer som utarbetade system och lösningar som kunde samverka och bygga på och interagera med varandra.

Zittrain önskar att det generativa synsättet ska kunna fortsätta finnas även efter det att Internet blivit mainstream och varje persons verktyg. Han anser att detta synsätt är till stor fördel för att utvecklingen av nätet ska kunna fortsätta och inte hämmas av för mycket stängt, bundet och bekvämt tänkande och utförande, som ger bra och säker funktionalitet på kort sikt men som inte uppmuntrar till utveckling och integration av innehåll och applikationer.

Zittrain förslår en rad strategier och åtgärder för ett fortsatt kreativt och utvecklingsinriktat nät. Bl.a. framhåller han Wikipedia som en samarbetsplattform som trots alla problem fungerar mycket väl. Han ser dess ”community spirit” som mycket viktig föregångare och exempel.

Överhuvudtaget verkar Zittrain vilja att vi som medborgare och aktörer inte passivt finner oss i olika bekväma säkra slutna lösningar. Han vill att vi, i våra egna sammanhang tänker själva och utvecklar våra strategier så att de inte endast är bra för oss utan också för andra i ett längre perspektiv.

Han anser vidare att nätneutralitet är av yttersta vikt, d.v.s. att inga enskilda aktörer ska bestämma vad som ska få skickas på nätet eller att viss trafik ska prioriteras.

För att hålla koll på att privata/personliga data och att material som vi lägger ut på nätet inte missbrukas förslår Zittrain att det utvecklas system för datagenealogi, d.v.s. system som talar om var uppgifterna kommer ifrån och på vilka villkor de finns på nätet.

En annan teknisk lösning som skulle öka säkerheten mot virus och malware är införandet av s.k. virtuella maskiner vilket innebär att datorn/PC ”simulerar” en dator inuti sig. På så sätt behöver inte hela operativsystemet infekteras av ett virus utan bara den simulerade datorn påverkas. Denna kan då lättare återskapas. Man kan också tänkasig att man har flera ”datorer” inuti sin dator som man använder i olika situationer.

Några  dagsaktuella exempel…..del 3 publiceras 2010-02-18.

Del 1

Del 3

Boken kan laddas ned som PDF från: http://futureoftheinternet.org/download

Open University var tidigare ekonomiskt beroende av att sälja sitt lärmaterial till studenterna men man trodde inte att den ekonomiska modellen skulle hålla i framtiden och 2006 lade man om kursen och satsade på öppna lärresurser. Risken att sitta still och göra ingenting bedömdes som för stor.

Sedan starten har man haft ca 2 miljoner unika besökare varav ca 2 000 svenskar i veckan. Man räknar med att man OER-satsning medfört en lång rad fördelar som att man når ut till fler människor, speciellt inom sina målgrupper. Det har lett till en snabbare teknisk förändring inom OU och till mer externt samarbete. Mest intressant är att man har fått mer än 13 000 nya studenter genom OER-satsningen och eftersom varje ny student värderas till ca 500 pund innebär det ett ekonomiskt tillskott till OU på ca 6,5 miljoner pund sedan starten! Detta var inget man räknat med vid starten utan det har kommit som en glad överraskning. Men det bekräftar resultat från MITs utvärderingar – de drar också till sig många nya studenter genom sin OER-satsning. När ska våra svenska universitet inse den konkurrensfördel som ligger i en kraftfull satsning på öppna lärresurser?

Min kollega Frida Hallén och jag har gjort en studie där vi läst ett antal OECD-granskningar som beskriver och jämför svensk utbildning med andra länders. Rapporten hittar du här. Svensk utbildning sedd utifrån Vi har lagt 12 olika granskningsrapporter bredvid varandra och försökt beskriva den bild av svensk utbildning som växer fram. Det har varit ett fascinerande arbete som visar att OECDs experter i många avseenden berömmer Sverige för ett ambitiöst, generöst och välfungerande utbildningssystem. Men det finns också kritik på ett antal punkter, t.ex. ifråga om hur nyanlända invandrarelever tas emot. Det är intressant att notera att de senaste årens rapporter är mer kritiska till svensk utbildning än de tidigare. Man kan fundera över orsaken till det…

För den som vill få en snabb inblick i rapporten finns här ett bildspel. PP_Svensk utbildning

Det finns inga platser kvar men den som vill följa konferensen kan göra det via UR Play som kommer att filma första dagens presentationer, #OERSWE.

• The abundance of resources and relationships made easily accessible via the Internet is increasingly challenging us to revisit our roles as educators in sense-making, coaching, and credentialing.
• Digital media literacy continues its rise in importance as a key skill in every discipline and profession.

I rapporten sägs också att akademins roll och dess sätt att förbereda ungdomar för arbetslivet, nu förändras mycket snabbt. Det är bara att hålla med…

Mitt första starka intryck var på Cumberland Hotell när jag under torsdagen deltog på Apple Education Leadership Conference. Tim Rylands  (grundskolelärare, föreläsare, inspiratör) tog oss alla med på en resa till en ny värld. Hans syn på skola och lärande handlade om ge eleverna energi och livsglädje, och att hitta olika sätt att fånga deras nyfikenhet och engagemang.  Tim fick ett pris av BECTA för ett par år sedan med motiveringen ” an “extremely gifted and inspirational teacher, with a love of the creative potential of technology, who has an excellent rapport with his pupils. The approaches he uses are innovative and imaginative, in particular his use of games software.” Han har ett kreativt sätt att använda teknologi I klassrummet, bland annat genom att använda spel som Myst för att inspirera unga och deras utveckling av sin självbild och sitt självförtroende. video från Tims klassrum

Mitt andra starka intryck var på The American International University in London i samband med Rektorsakademiens nätverksträff. Andrew Meller, rektor på Winchcombe Abbey Primary School talade om hans arbete med att adressera en sjunkande betygsutveckling på skolan. Hans syn på skolutveckling och lärande har han formulerat som ” learning is an active process that involves applying acquired knowledge and skills to different situations in order to develop understanding”. Andy gav ett exempel som var mycket tänkvärt. Enligt honom kunde man se skolans utbud och innehåll som ett vägval mellan McDonalds och Michelin. Enligt honom handlar McDonalds om att leverera en produkt (hamburgare) på exakt samma sätt på samtliga restauranter i världen. Michelin (och Michelin-guiden) kräver vissa grundkomponenter såsom kvalitet och servicegrad, men är inte standardiserad när det gäller själva tjänsten (måltiden). Här finns det full frihet att kreativt skapa unika måltider som passar olika människor och där varje restaurang är mer specialiserade. Varför kan inte skolan vara mer som Michelin, där man ställer vissa basala krav på kvalitet och standards, men där det finns utrymme för mer mångfald i själva utförandet av tjänsten?

Mitt tredje starka intryck var på Rektorsakademiens mingelkväll på Hanover street. Här samlades en stor samling förvaltningschefer, skolledare och IT-ansvariga från Sverige för att mingla och utbyta erfarenheter. Det var en mycket lättsam och kreativ stämning som gav mig många goda idéer och nya kontakter.

Jag tror inte att gräset måste vara grönare i England, även om vi i Sverige saknar några viktiga komponenter. Vi saknar den politiska insikten i Sverige, och en långsiktig vision att arbeta efter. Vi saknar även någon sammanhållen och kreativ mötesplats där vi svenskar kan  bli transformerade till mer sociala och nätverkande européer.

Antalet datorer, interaktiva skrivtavloroch trådlösa nätverk i skolan ökar. Även om Sverige halkar efter andra länder så visar Skolverkets statistik att det rör på sig i den svenska skolan. Som framgår av min senaste OECD-rapport ”Beyond Textbooks – Digital Learning Resources as Systemic Innovation in the Nordic Countries” så växer det fram betydligt fler digitala läromedel fram för skolbruk i Norge och Danmark. Detta är delvis en följd av statliga satsningar. Norska förläggarföreningen räknar med att digitala produkter kommer att motsvara ca 20 % av läromedelsmarknaden inom 2-3 år. På den svenska marknaden utgjorde digitala läromedel ca 1 % under 2006 och ca 2 % under 2007. Den enda större satsningen hittills av ett svenskt förlag på digitala läromedel är Libers Espresso, som är en översättning och anpassning av ett brittiskt material. Den totala försäljningen av svenskproducerade läromedel tycks samtidigt minska.

Villkoren för hur lärresurser skapas och sprids förändras. Det användarskapade innehållet växer. Lärarnätverket Lektion.se har numera över 200 000 medlemmar som delar lektionstips och material mellan sig – detta i ett land med ca 125 000 lärare! Den norska organisationen Norsk digital läringsarena NDLA, visar på ett nytt sätt för kommuner att använda sina resurser för läromedelsinköp. Istället för att köpa färdiga produkter använder man pengarna till att skapa egna digitala material. Det finns många andra exempel, bl.a. från Danmark och Storbritannien.

Christensen och Horn beskriver i en artikel om innovationsteorier skillnaden mellan bevarande innovationer (”sustaining innovations”) och omstörtande innovationer (”disruptive innovations”). Bevarande innovationer är sådana som bevarar den rådande marknadssituationen, t.ex. flygplan som kan flyga snabbare eller längre och datorer som är mindre och billigare. Det kan vara mycket tekniskt avancerade innovationer. Det enda viktiga i detta sammanhang är att de ledande företagen bevarar sin position. Emellanåt dyker dock omstörtande innovationer upp. Dessa är vanligen inte lika välutvecklade eller avancerade som de som de ledande företagen säljer. Istället är de ofta enklare och billigare än existerande produkter och vänder sig till andra grupper. Ett exempel är hur stora amerikanska företag som sålde radioapparater baserade på elektronrör under 50- och 60-talet inte uppfattade hur de billigare transistorerna kunde användas. Sony såg möjligheten att bygga små och billiga transitor-radioapparater som inte kunde tävla med stora radioapparater ifråga om ljud och annan prestanda, men som hittade en ny målgrupp – ungdomar. Snart hade de transistorbaserade apparaterna slagit ut de elektronrörsbaserade. Liknande exempel kan hämtas från bilindustrin.

Christensen och Horn frågar sig om inte läromedelsmarknaden står inför en liknande utveckling. De stora förläggarna försöker använda IT för att förbättra sina existerande produkter. Men är det så att de håller på bli förbisprungna av Web 2.0 utvecklingen med användarskapat och gratis innehåll samt helt nya applikationer och tjänster? Dessa frågor gör det nödvändigt att fördjupa sig dels i nya möjligheter att skapa nytt inom ramen för existerande produktionsmönster och affärsmodeller, men också att studera framväxande och oprövade modeller för produktion, distribution och användning.

Framtida utmaningar för folkbildningen