Metamatrix om IT och Utbildning

(också publicerad i pappersform i DATORN I UTBILDNINGEN nr 5, 2010)

Med den nya skollagen ges skolbiblioteken och bibliotekarierna goda förutsättningar att få en mer framträdande roll i elevers lärande och i lärares undervisning. Den digitala teknikens utveckling gör att elever redan tidigt behöver hjälp att skapa, hantera och värdera digital information så att lärandet understöds. Även utanför skolan är det väsentligt att elever lär sig navigera i det informationsintensiva samhället. Bibliotekarier bör ha mycket bra förutsättningar att ikläda sig rollen som guider/coacher för elever i det nya informationssamhället, både inom det formella och informella lärandet.

Bakgrund

Den nya skollag som riksdagen fattade beslut om i juni, omfattar utbildning från och med förskola till och med vuxenutbildning och ska enligt regeringen ”utgöra basen för kunskap, valfrihet och trygghet i alla de skolformer och andra verksamheter som omfattas av skollagen”. Lagen träder i kraft 2011 och för vuxenutbildningen 2012.

En del av lagen handlar om skolbibliotek och där tillgången till dessa nu för första gången regleras i lag. Alla elever ska ha tillgång till ett bibliotek vilket även gäller friskolor.

I propositionen står det:

”Med skolbibliotek brukar vanligtvis avses en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Regeringen anser att skolbiblioteken spelar en så viktig roll för att stimulera elevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen att det är motiverat med en egen bestämmelse i skollagen.”

I propositionen står också följande:

”Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning.”…….” Med lärverktyg avses således den utrustning och materiel, förutom böcker, som eleverna behöver för att kunna nå målen för utbildningen.”

IT nämns i propositionen bara på tre ställen och då under termen ”informationsteknologi”. Två av dessa tre omnämnanden rör stöd i arbetet med barns språkutveckling.  Det tredje stället nämner att informationsteknologin ”har inneburit stora förändringar avseende hur undervisningen bedrivs och vilken utrustning som eleverna använder”.

Remissinstanserna har överlag varit positiva till att lagstifta om skolbibliotek. Kritiken har handlat om att lagen inte går tillräckligt långt eller är tillräckligt specifik utifrån respektive remissinstans specialområde.

Bredding av bibliotekariernas roll

Den nya lagen om skolbibliotek väcker många och utmanande frågor och möjligheter. Trots att IT nämns mycket begränsat är det intressant att läsa vad propositionen säger/inte säger om IT. Det är också intressant att fundera på vad som ligger i begreppet ”andra lärverktyg”, d.v.s. andra verktyg än böcker.

”Andra lärverktyg” kan mycket väl tolkas så att det ges goda förutsättningar att utveckla skolbiblioteken till moderna centra för kultur och kunskap inom skolans ram; Bibliotek som har böcker och medier, datorer, trådlösa nätverk, e-böcker och organiserad tillgång till alla möjliga former av digitala lärresurser.

De viktigaste ingredienserna finns redan i det som bibliotekarier arbetar med och det de utbildats i. Hittills har centrala delar av deras arbete rört organisering/klassificering av böcker, elevers läsförmåga, förmedlandet av läsupplevelser, faktatillgång och informationssökningskompetens.

Men en ny och utmanande rollförändring eller snarare rollkomplettering kommer att krävas för att arbeta i de nya skolbiblioteken. Bibliotekariens utbildning och arbete är en utmärkt grund, men behöver kompletteras med kunskaper och färdigheter om hur Internet och digital teknik kan användas i elevers lärande.

Digitala lärresurser

Ett område är hur digitala lärresurser ska lagras, hanteras och organiseras. Viktiga frågor är hur man skapar informationsmodeller som hjälper elever och lärare att få tillgång till relevant och kvalitativt bra material. Vilka digitala system och applikationer är bäst att använda ur interoperabilitetssynpunkt d.v.s. hur information både till form och innehåll bäst överförs mellan olika system? Hur ska digitala lärresurser bäst organiseras så att de eller deras metainformation kan flyta i och ut i LMS:er , PLE:er , portfoliosystem etc?

Bara för någon generation sedan var information både svår att få tag i och i många fall dyrt. Idag står vi alla; elever, lärare, föräldrar inför det motsatta problemet. Internet har gett oss ett informationsuniversum som innehåller allt, och ofta mer än vi vill ha. Bibliotekariens och lärarens roll kommer bl.a. att handla om att hjälpa elever att skapa mening och förståelse i en värld där informationen och budskapen sköljer över oss.

Därför är informationskompetens (information literacy) vid sidan av organiserandet av digitala lärresurser ett annat huvudområde för bibliotekarier att agera inom. Detta område är vare sig vi vill eller inte ett nyckelområde för alla som på allvar vill förstå det samhälle som vi kommer att leva i. IT är inte bara det enkla användandet av programvaror, digitala verktyg och applikationer. Skolan behöver lära ut en djupare förståelse för hur IT och digital teknik fungerar; vilka mekanismer, principer och strukturer som ligger till grund för hur information, innehåll och olika medier produceras, lagras och distribueras. Här har bibliotekarier en stor och viktig uppgift. De har ju sedan århundraden sysslat med att organisera ”lagrad” kunskap i form av böcker och artiklar. Det är naturligt att de fortsätter med det i en digital tidålder.

Elevdatorer gör IT viktigare

Det är möjligt att det inte syns än, ute i skolor och kommuner, men trenden är solklar: Fler och fler skolor ger elever en egen laptop och inför trådlösa nätverk. Denna utveckling kommer troligen att fortsätta så att den omfattar alla. Därför blir IT en mer och mer viktig el av lärandet. Följande bild kan illustrera bibliotekariens/bibliotekets roll.

Det finns många spännande aspekter av hur skolbiblioteken kommer att utvecklas. En intressant fråga är hur bibliotekens lokaler kommer att se ut. I debatten har man ibland hört röster som anser att bibliotek i framtiden bara behöver vara virtuella. Men den ”fysiska” biblioteket får inte underskattas.

Plats för informellt lärande

Peter Gärdenfors som är kognitionsforskare i Lund, betonar i sin nyutkomna bok, Lusten att förstå, det informella lärandet betydelse. Han menar att informellt lärande drivs av intresse och lust medan det formella lärande motiveras av samhällets, föräldrars och kamraters krav och belöningar. Resonerar man så är det lätt att slås av att Bibliotek kan vara platser, både fysiska och virtuella, där informellt lärande uppmuntras och understöds.

Det går inte att bortse från att digital teknik helt håller på att ta hand om all information och media som produceras. Att förstå dessa strukturer och nätverk är av fundamental betydelse för att kunna verka i samhället. Bibliotekarier har utmärkta förutsättningar för att kunna hjälpa elever och lärare att bättre göra det.

Men bibliotekens förändrade roll kommer inte att komma med automatik. Den nya lagen ger en bra grund men sedan måste frågorna bearbetas i skolorna, i kommuner och i friskoleorganisationer.

Samarbeten och nätverk måste upprättas och uppmuntras, dels mellan skolor men också mellan bibliotek, läromedelsproducenter och andra producenter/leverantörer av innehåll som önskar nå skolan.

Som alltid är kompetensutveckling inom IT-området en av de avgörande faktorerna. Kompetensutveckling där individer från olika yrkesgrupper måste få utbildning utifrån sin individuella nivå.

——————–

Fakta om den nya skollagen

Den nya skollagen ska tillämpas från den 1 juli 2011. För vuxenutbildningen gäller den 1 juli 2012. Reglerna för fristående och offentliga skolor blir desamma. Det betyder att friskolorna ska följa kurs- och läroplaner och sätta betyg. Kraven på lärarna skärps. Bara behöriga lärare får fast jobb. Undantag för modersmålslärare och yrkeslärare. Elever ska ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt studie- och yrkesvägledning. Särskilda profilklasser för särskilt begåvade elever kan införas i grundskolan. Ett nytt betygssystem med sex nivåer i stället för dagens fyra, där A är högst och F lägst. Alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek, ett krav som även gäller friskolor. 
Ökade rättigheter för elever som behöver stöd och hjälp. Elevers behov av särskilt stöd ska utredas bättre och beslut om stödprogram ska kunna överklagas. Gymnasieskolans individuella program avskaffas och ersätts med fem introduktionsprogram. Behörighetsreglerna till yrkesprogrammen skärps.

Källa: Utbildningsdepartementet (TT)