Metamatrix om IT och Utbildning

Som jag tidigare bloggat om så finns det ett mycket spännande initiativ runt hur man kan definiera och mäta de kompetenser som anses behövas i det framtida arbetslivet. Initiativet kallas Assessing and Teaching 21st Century Skills. Hur ska man t.ex. definiera ”social kompetens” och kunna mäta det inom ramen för ett internationellt kunskapstest? Utmanande och intressanta frågor som man nu kan läsa mer om. Forskarna inom ATC21S har precis släppt några intressanta white papers som visar hur man resonerar om saken.

ACT21S samarbetar med OECD/PISA som ju sedan länge spelat stor roll i den svenska skoldebatten. Mina kontakter inom OECD berättar nu att PISA redan till 2012 kommer att föra in en del av detta nytänkande. 2015 kommer PISA enligt planerna kraftigt att ha förändrats för att kunna mäta dessa nya kompetenser. Det innebär att både formen för undersökning och innehållet kommer att förändras. Testerna kommer att bli datorbaserade och mer av gruppvisa övningar kommer sannolikt att genomföras.

Samtidigt genomför Skolverket en revision av kursplanerna. Men i denna revision nämns knappast IT. Man gör inte heller några försök att fånga in digital kompetens eller ”kompetenser för det 21:a århundradet”. Skolpolitikerna bekymrar sig sig ofta över att svenska elevers prestationer försämras i PISA-testerna, jämfört med andra länder. Men nu tycks revideringen av kursplanerna gå i rakt motsatt riktning mot den internationella utvecklingen. Detta är allvarligt, inte minst eftersom kursplanerevideringar genomförs ytterst sällan. Ska vi behöva vänta till 2020 innan de svenska läroplanerna går i takt med omvärlden?

För några veckor sedan arrangerade OECD/CERI en konferens kallad New Millenium Learners. Förutom att ge värdefulla inblickar i det pågående projektet med samma namn så gavs en intressant diskussion om kunskaper för det 21:a århundradet, 21st Century Skills. För tio år sedan diskuterades om ett europeiskt datakörkort (ECDL) var rätt väg att gå för att ge eleverna tillräcklig IT-kompetens. Många uppfattade detta för snävt tekniskt inriktat.Istället kom olika varianter av information literacy och media literacy på förslag. Dessa gav betydligt större utrymme åt förmågan att inhämta, granska och värdera information. De senaste åren har begreppet digital kompetens blivit det mest använda, speciellt sedan EU lyft fram det som en av 8 nyckelkompetenser för ett livslångt lärande.

Det intressanta på NML-konferensen var att diskussionen nu tycks vara inne i sin tredje fas. De kunskaper för det 21:a århundradet som diskuterades finns ännu inte definierade, men det står helt klart att IT-relaterade kunskaper bara är en av flera delar, där kommunikativa och inte minst sociala färdigheter betonas starkt. Det finns flera internationella initiativ som arbetar med att lyfta fram detta begrepp. Det viktigaste kallas Assessment and Teaching of 21st Century Skills (ATC21S) som bland annat samverkar med OECDs PISA-undersökningar och ett antakl länders utbildningsdepartement. Ett annat initiativ kallas just 21st Century Skills. Dessa initiativ kommer sannolikt att påverka även den svenska debatten, inte minst genom att de kommer att påverka hur de stora internationella kunskapsmätningarna (som PISA och TIMSS) genomförs. Är det så att Skolverkets arbete med att föra in ”digital kompetens” i de svenska kursplanerna börjar bli föråldrat redan innan det är infört?