Metamatrix om IT och Utbildning

Idag presenterade jag en ny internationell forskningsöversikt kring IKT i skolan, i samband med ett seminarium på Nalen i Stockholm. Framtidens lärande, i dagens skola?

Seminariet var en del av eSkills Week 2010 och var arrangerat av IT- och Telekomföretagen samt den statliga utredningen Teknikdelegationen.

Ungefär 120 tappra skolmänniskor (och några från näringslivet)  trotsade vinterkyla och krånglade kommunikationer för att delta. På seminariet talade bland annat författaren Richard Gerver från Storbrittanien kring hur man ser till att utbildningen i skolan fyller sitt syfte. Det var även en paneldebatt i slutet på seminariet med representanter från bland annat Riksdagen (M, S) och  lärarnas riksförbund kring dagens skola och vad som behöver göras framöver. Detta seminarium filmades och tanken är att delar av talen och debatten kommer att läggas upp på eSkills hemsida.

Översikten studerar hur IKT fungerar i det pedagogiska arbetet sett ur två olika aspekter; dels hur IKT stödjer det pedagogiska arbetet och måluppfyllelsen i dagens skolsystem, dels hur IKT fungerar som ett stöd för utveckling av de kompetenser och färdigheter som ett modernt samhälle ställer krav på.

Forskningen visar att det inte räcker med att köpa in datorer till skolorna för att få några effekter på elevernas lärande. Relationen mellan användningen av IKT och elevernas lärande är komplex. Det handlar om att strategiska satsningar måste göras och teknologin måste användas som pedagogiskt verktyg på ett genomtänkt sätt.
Baserat på fakta och analyser från studierna i denna forskningsöversikt kan man dra paralleller till de utmaningar som finns kring IKT i det svenska skolsystemet. Det finns ett antal områden som vi i Sverige bör arbeta med mer fokuserat.

Dagarna före jul publicerade Skolverket en skrift kallad Digitala lärresurser i en målstyrd skola. Den består av två delar där den första är en sammanfattning av Lena Olssons rapport med samma namn och del 2 en rapportering av ett symposium som hölls den 5-6 mars 2009 i Göteborg.
I Del 1 gör Lena Olsson ett antal nedslag i den breda floran av tillgängliga resurser. Hon menar att i det stora utbudet finns det resurser av mycket varierande kvalitet och få som utgår från målen för den svenska skolan — två slutsatser som knappast förvånar. Men den tryckta lärobokens ställning är fortfarande stark och det är en gammal sanning att läroböckerna i hög grad styr undervisningens inriktning. Olsson säger också, med stöd av en granskning från Skolverket, att läroböckerna faktagranskas av förlagen men att de sällan stämmer av innehållet mot målen i läroplan och kursplaner. Här menar hon att de digitala resurserna skulle kunna fylla en funktion. Genom att låta målen verka som ett aktivt och levande instrument för urval av information skulle  den professionella användningen av digitala lärresurser öka. ”När pedagogerna är förvissade om att underlagen för undervisningen rimmar mot målen ökar användningen och de stora pedagogiska möjligheterna i det digitala materialet öppnas för dem.” Och vidare:  ”Rektorer, pedagoger och elever behöver stöd i anknytningen av digitala lärresurser till målen. Det kan ske genom att många bra lärresurer märks upp med metadata och får koppling till mål i styrdokumenten.” Sverige skullemed andra ord behöva samma typ av stödresurs som redan finns i Norge och Danmark. Du hittar Lenas rapport i sin helhet här.
I Del 2 ges en inblick i hur ett antal aktörer ser på digitala lärresurser. Där beskriver Øystein Johannessen läget i Norge och Leo Højsholt -Poulsen hur EU-nätverket EdReNe (Educational Repositories Network) arbetar med digitala lärresurser. Där finns Skolverkets syn på digital kompetens, Skolinspektionens icke-existerandeuppfattning om samma sak, en sammanfattning av min egen OECD-studie av digitala lärresurser i de nordiska länderna, en ögonblicksbild av användningenav digitala lärresurser i Uddevalla kommuns skolor, med mera.

Sammanfattningsvis ger rapporten en ganska god bild av läget för frågan i Sverige anno 2009-2010. Det är tyvärr ingen ljus bild som målas upp. Här återstår mycket att göra — inte minst från våra myndigheter. Men det faktum att Skolverket ändå lyfter fram frågan genom att ge ut en rapport, får ses som ett fall framåt.

Under ett par år arbetade jag för den IT-politiska strategigruppen och ansvarade bland annat för frågor som kopplingen mellan IT-politik och utbildningspolitik, samt kopplingen mellan näringspolitik och kulturpolitik. Tillsammans med en arbetsgrupp tog vi bland annat fram en rapport kring hur utvecklingen inom kultur påverkar samhällsutvecklingen i stort. Ett av de områden vi tittade på var bland annat kopplingen till utbildning och ungas nätkulturer.

Den IT-politiska strategigruppens arbetsgrupp för IT och kultur har arbetat med ett antal olika temaområden och frågeställningar som har upplevts ha stor betydelse för utvecklingen av kulturområdet respektive för IT-området. Varje temaområde beskrivs med en kort bakgrund, en översikt av möjligheter och utmaningar, en vision och mål, och avslutas med ett antal förslag på åtgärder.

Länk till rapporten: IT+Kultur

Länk till Regeringskansliet: http://www.regeringen.se/sb/d/5145/a/73203

Skolverket gjorde för några år sedan en forskningsöversikt över svensk skolforskning, kallad Kobran, nallen och majjen. Jag blev tillsammans med Annika Ullman tillfrågad att skriva en exposé över svensk skolledarforskning. Vi skrev ett avsnitt kallat Rektorn och apparaten som skildrar skolledarrollen och apparaternas utveckling från 1960-talet fram till början av 2000-talet.

Rektorn och apparaten