Metamatrix om IT och Utbildning

Jag talade på Rektorsakademien igår om svensk utbildning sedd utifrån. Föredraget byggde på en Svensk utbildning sedd utifrån jag och min kollega Frida Hallén tidigare publicerat. Den andra talaren för kvällen var Sir Jim Rose, tidigare chef för Ofsted, den mäktiga brittiska skolinspektionsmyndigheten. Sir Jim, som numera är pensionerad, talade dels om sina synpunkter på engelsk lågstadieundervisning och dels försökte vi jämföra utmaningar som det svenska resp. brittiska utbildningssystemen står inför. Han menade att England har mycket av lära av Sverige — inte minst var han mycket förtjust i hur våra läroplaner är uppbyggda. Eftersom Storbritannien går till val i maj och mycket kan förändras efter det var svårt att säga så mycket om hur det brittiska utbildningssystemet kommer att utvecklas.

Idag presenterade jag en ny samhällsekonomisk analys kring hemmasittare i samband med ett frukostseminarium på Rektorsakademien i Stockholm. Rapporten ”Unga i utkanten av skolan – en samhällsekonomisk analys av hemmasittare” presenterades för en grupp inbjudna från utbildningsförvaltningar och socialförvaltningar i Mälardalen. Analysn är framtagen som ett kunskapsunderlag inför lanseringen av ett nytt koncept för mobilt lärande. Konceptet Oneeighty handlar om att skapa en alternativ digital lärplats för barn och unga som av olika skäl inte går i en konventionell skola. Lärplatsen skall anpassas efter det enskilda barnets behov och utgå från den plats där eleven befinner sig just. Målet med verksamheten är att skapa ett självförtroende och en insikt hos eleverna om sin egen förmåga och därmed öka möjligheterna för henne/honom att utvecklas som en positiv del av samhället.

Denna analys visar att det finns både likheter och skillnader mellan de studerade kommunernas organisering och rollfördelning. Det som är gemensamt är att huvuddelen av insatserna som är riktade till hemmasittare finns på skolnivån. Det finns endast begränsat med centrala resurser och insatser i kommunerna riktat mot dessa elever.

En slutsats man kan dra av denna analys är att kunskapen om hemmasittare behöver utvecklas i svenska kommuner för att tillgodose de ungas specifika behov och förutsättningar till lärande. Varje kommun måste arbeta för att få igång en effektiv samverkan mellan utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och hälso- och sjukvården. Denna samhällsekonomiska analys visar även på vikten av en utökad uppföljning av barn och ungdomar sysselsättning och deras behov av insatser.

Under OER-konferensen Framtiden för OER i Sverige gjorde Jan Hagerlid från Kungliga Biblioteket en intressant jämförelse mellan Open Access-rörelsen (OA) och rörelsen runt öppna lärresurser. Tyvärr har jag inte tillgång till hans bildserie ännu och mina anteckningar är ofullständiga. Men han gjorde en lista med + och – för de båda rörelserna som i flera avseenden talade till OA:s fördel. Jag hann inte med att anteckna allt han sade men här är hans + och – för OER-rörelsen:

Minus för OER: Oklarhet om upphovsrätt, vissa lärares inkomster kan vara hotade, inget stöd i normer och meritering det officiella stödet inte lika tydligt, saknas enkel infrastruktur och allmänt erkända tjänster, mer komplext och föränderligt material.

Plus för OER: Små problem med överlåtelse av upphovsrätt, ingen etablerad meriteringsmodell som bromsar eller ekonomiskt modell som bromsar, inga etablerade motståndare, målgruppen potentiellt mycket större.

Min egen tolkning är att detta i första hand visar att OA är en mognare och mer etablerad rörelse. OER-rörelsen startade senare och har ännu inte hunnit vinna samma stöd från etablissemanget.

Jag skrev själv för några år sedan en jämförelse mellan de tre fenomenen öppen källkod, Open Access och öppna lärresurser inom högre utbildning för OECDs räkning. Den ska publiceras i en antologi inom CERIs program University Futures som blivit kraftigt försenad, så innan texten är helt föråldrad lägger jag ut den här. Kanske någon har glädje av den. Open to Change

Under konferensen Framtiden för OER i Sverige, som Metamatrix var med och arrangerade, var en av talarna Patrick McAndrew från Open University och OLnet i Storbritannien. Han redogjorde för erfarenheterna från de första åren med Open Universitys OER-satsning Open Learn. I botten finns en matnyttig utvärderingsrapport.

Open University var tidigare ekonomiskt beroende av att sälja sitt lärmaterial till studenterna men man trodde inte att den ekonomiska modellen skulle hålla i framtiden och 2006 lade man om kursen och satsade på öppna lärresurser. Risken att sitta still och göra ingenting bedömdes som för stor.

Sedan starten har man haft ca 2 miljoner unika besökare varav ca 2 000 svenskar i veckan. Man räknar med att man OER-satsning medfört en lång rad fördelar som att man når ut till fler människor, speciellt inom sina målgrupper. Det har lett till en snabbare teknisk förändring inom OU och till mer externt samarbete. Mest intressant är att man har fått mer än 13 000 nya studenter genom OER-satsningen och eftersom varje ny student värderas till ca 500 pund innebär det ett ekonomiskt tillskott till OU på ca 6,5 miljoner pund sedan starten! Detta var inget man räknat med vid starten utan det har kommit som en glad överraskning. Men det bekräftar resultat från MITs utvärderingar – de drar också till sig många nya studenter genom sin OER-satsning. När ska våra svenska universitet inse den konkurrensfördel som ligger i en kraftfull satsning på öppna lärresurser?