Metamatrix om IT och Utbildning

Före jul släpptes en rapport från Finland kring vad som behöver göras för att utveckla de finska skolornas lärmiljöer så att de bättre tillgodoser behoven i informationssamhället. Denna nationella plan för användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen är ett resultat av det treåriga projektet Informations- och kommunikationsteknologi i skolans vardag. I denna plan ges konkreta åtgärdsförslag för utveckling av användningen av IKT i undervisningen och för utveckling av lärmiljöerna. Förslagen baserar sig på de 20 projektskolornas erfarenheter och på nya forskningsresultat.

Detta är en mycket spännande läsning, och det finns många saker att ta till sig även för oss i Sverige.

Länk till rapporten Nationell plan

Sveriges Kommuner och Landsting/SKL genomför för närvarande ett projekt om e-tjänster som ska utmynna i en handlingsplan för att främja kommunala e-tjänster. Som en del av detta arbete har jag och min kollega Jan Hylén på uppdrag av SKL genomfört en avgränsad studie kring e-tjänster i skolan. Studien är en inventering av vilka e-tjänster som används inom skolområdet, och tittar även på brukarnas behov av nya tjänster och de utmaningar som både leverantörer och kommuner möter när de vill utveckla och implementera nya e-tjänster. I denna kartläggning intervjuades totalt 14 kommuner, en friskolekoncern samt tre produkt- eller tjänsteleverantörer inom området. Data från ett antal fokusgrupper med elever och lärare användes även i denna studie. Inventeringen ger en bild av hur de intervjuade kommunerna anser att skolans behov av e-tjänster eller IT-utveckling i bred mening ser ut, om det enligt deras mening behövs ett nationellt arbete eller en nationell vision för att främja utvecklingen på detta område samt belyser vilka insatser som i så fall skulle kunna genomföras gemensamt. Studien ger också några förslag på prioriterade områden som skulle kunna ingå i en nationell strategi.

Då denna studie ingår som en del i underlaget för att ta fram en handlingsplan kring kommunala e-tjänster, så är inte rapporten i sin helhet publicerad ännu. Ett bildspel finns dock som ger en sammanfattning av  studiens resultat och slutsatser.

Länk till bildspelet: studie kring e-tjänster i skolan

Idag presenterade jag en ny samhällsekonomisk analys kring hemmasittare i samband med ett frukostseminarium på Rektorsakademien i Stockholm. Rapporten ”Unga i utkanten av skolan – en samhällsekonomisk analys av hemmasittare” presenterades för en grupp inbjudna från utbildningsförvaltningar och socialförvaltningar i Mälardalen. Analysn är framtagen som ett kunskapsunderlag inför lanseringen av ett nytt koncept för mobilt lärande. Konceptet Oneeighty handlar om att skapa en alternativ digital lärplats för barn och unga som av olika skäl inte går i en konventionell skola. Lärplatsen skall anpassas efter det enskilda barnets behov och utgå från den plats där eleven befinner sig just. Målet med verksamheten är att skapa ett självförtroende och en insikt hos eleverna om sin egen förmåga och därmed öka möjligheterna för henne/honom att utvecklas som en positiv del av samhället.

Denna analys visar att det finns både likheter och skillnader mellan de studerade kommunernas organisering och rollfördelning. Det som är gemensamt är att huvuddelen av insatserna som är riktade till hemmasittare finns på skolnivån. Det finns endast begränsat med centrala resurser och insatser i kommunerna riktat mot dessa elever.

En slutsats man kan dra av denna analys är att kunskapen om hemmasittare behöver utvecklas i svenska kommuner för att tillgodose de ungas specifika behov och förutsättningar till lärande. Varje kommun måste arbeta för att få igång en effektiv samverkan mellan utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och hälso- och sjukvården. Denna samhällsekonomiska analys visar även på vikten av en utökad uppföljning av barn och ungdomar sysselsättning och deras behov av insatser.

Just nu är jag i slutfasen med en samhällsekonomisk analys kring kostnaden för de insatser och det stöd som hemmasittande elever får från kommunen. Denna analys genomförs på uppdrag av nätverket Rektorsakademien, som ett kunskapsunderlag inför deras kommande lansering av konceptet Oneeighty. Oneeighty är tänkt som en alternativ digital lärplats för barn och unga som av olika skäl inte går i en konventionell skola. Målet är att skapa ett självförtroende och en insikt hos eleverna om sin egen förmåga och därmed öka möjligheterna för henne/honom att utvecklas som en positiv del av samhället.

Min analys visar att det är stor spännvidd mellan kostnadsbilden för hemmasittare hos de olika kommunerna. Denna spännvidd beror sannolikt på att det är stora skillnader när det gäller omfattningen av de insatser som görs för att stödja hemmasittare. Det kan även bero på att kommunernas uppföljning av hemmasittare är mer eller mindre utvecklad. Kommunerna har därmed i större eller mindre grad en tydlig bild av vilka specifika insatser som görs inom kommunens ansvarsområden.

Denna analys visar att det finns både likheter och skillnader mellan de studerade kommunernas organisering och rollfördelning. Det som är gemensamt är att huvuddelen av insatserna som är riktade till hemmasittare finns på skolnivån. Det finns endast begränsat med centrala resurser och insatser i kommunerna riktat mot dessa elever.

En slutsats man kan dra av denna analys är att kunskapen om hemmasittare behöver utvecklas i svenska kommuner för att tillgodose de ungas specifika behov och förutsättningar till lärande. Varje kommun måste arbeta för att få igång en effektiv samverkan mellan utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och hälso- och sjukvården. Denna samhällsekonomiska analys visar även på vikten av en utökad uppföljning av barn och ungdomar sysselsättning och deras behov av insatser.

Det saknas idag en gemensam modell för kommunerna för arbetet med dokumentation, utvärdering, åtgärder och utveckling av barn och unga. Avsaknaden av gemensam modell gör att varje kommun själv får hitta rutiner och metoder för att arbeta med målgrupper som hemmasittare. Detta gör att kommunens insatser blir mindre effektiva och innebär även att barn och unga får olika stöd i olika kommuner. Rapporten kommer att bli offentlig inom kort, håll utkik efter den på denna blogg eller via Rektorsakademien.