Metamatrix om IT och Utbildning

Vi människor undrar ofta hur vi uppfattas av andra. Det behöver inte vara ett tecken på fåfänga att fråga efter andras bild av en själv. Det kan vara ett bra sätt att lära sig mer om sig själv. Detta gäller i synnerhet ett helt lands självbild — där kan man ha mycket att lära av att fundera över hur man uppfattas av dem som kanske har delvis andra utgångspunkter och prioriteringar.

Min kollega Frida Hallén och jag har gjort en studie där vi läst ett antal OECD-granskningar som beskriver och jämför svensk utbildning med andra länders. Rapporten hittar du här. Svensk utbildning sedd utifrån Vi har lagt 12 olika granskningsrapporter bredvid varandra och försökt beskriva den bild av svensk utbildning som växer fram. Det har varit ett fascinerande arbete som visar att OECDs experter i många avseenden berömmer Sverige för ett ambitiöst, generöst och välfungerande utbildningssystem. Men det finns också kritik på ett antal punkter, t.ex. ifråga om hur nyanlända invandrarelever tas emot. Det är intressant att notera att de senaste årens rapporter är mer kritiska till svensk utbildning än de tidigare. Man kan fundera över orsaken till det…

För den som vill få en snabb inblick i rapporten finns här ett bildspel. PP_Svensk utbildning

Just nu är jag i slutfasen med en samhällsekonomisk analys kring kostnaden för de insatser och det stöd som hemmasittande elever får från kommunen. Denna analys genomförs på uppdrag av nätverket Rektorsakademien, som ett kunskapsunderlag inför deras kommande lansering av konceptet Oneeighty. Oneeighty är tänkt som en alternativ digital lärplats för barn och unga som av olika skäl inte går i en konventionell skola. Målet är att skapa ett självförtroende och en insikt hos eleverna om sin egen förmåga och därmed öka möjligheterna för henne/honom att utvecklas som en positiv del av samhället.

Min analys visar att det är stor spännvidd mellan kostnadsbilden för hemmasittare hos de olika kommunerna. Denna spännvidd beror sannolikt på att det är stora skillnader när det gäller omfattningen av de insatser som görs för att stödja hemmasittare. Det kan även bero på att kommunernas uppföljning av hemmasittare är mer eller mindre utvecklad. Kommunerna har därmed i större eller mindre grad en tydlig bild av vilka specifika insatser som görs inom kommunens ansvarsområden.

Denna analys visar att det finns både likheter och skillnader mellan de studerade kommunernas organisering och rollfördelning. Det som är gemensamt är att huvuddelen av insatserna som är riktade till hemmasittare finns på skolnivån. Det finns endast begränsat med centrala resurser och insatser i kommunerna riktat mot dessa elever.

En slutsats man kan dra av denna analys är att kunskapen om hemmasittare behöver utvecklas i svenska kommuner för att tillgodose de ungas specifika behov och förutsättningar till lärande. Varje kommun måste arbeta för att få igång en effektiv samverkan mellan utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och hälso- och sjukvården. Denna samhällsekonomiska analys visar även på vikten av en utökad uppföljning av barn och ungdomar sysselsättning och deras behov av insatser.

Det saknas idag en gemensam modell för kommunerna för arbetet med dokumentation, utvärdering, åtgärder och utveckling av barn och unga. Avsaknaden av gemensam modell gör att varje kommun själv får hitta rutiner och metoder för att arbeta med målgrupper som hemmasittare. Detta gör att kommunens insatser blir mindre effektiva och innebär även att barn och unga får olika stöd i olika kommuner. Rapporten kommer att bli offentlig inom kort, håll utkik efter den på denna blogg eller via Rektorsakademien.

Informationsteknik i skolan är en relativt ung företeelse, vilket återspeglas i de studier som gjorts både i och utanför Sverige. Hittills har fokus i dessa främst legat på processer och arbetsformer. Nu börjar det dock finnas generella studier av de effekter som IT-användning har på bland annat elevernas prestationer. En hel del pekar i en positiv riktning. Elever, lärare och skolledare anser att informationstekniken bidrar till att de-ras resultat och lärande förbättrades. Andra studier väcker frågor och kräver fördjupad analys.

I denna rapport har jag presenterat en översikt av internationella studier och forskningsrapporter kring informationsteknikens effekter på lärandet. Under hösten 2007 genomfördes även en djupare analys av de studier som redovisas här. Med dessa två rapporter hoppas jag ge en ökad förståelse för vad som främjar respektive hämmar elevers lärande kopplat till IT i skolan.

Länk till rapporten: Internationell forskningsöversikt kring IT i skolan, slutlig versionLänk till Skolverket: http://itforpedagoger.skolverket.se/forskning/Undersokningar_rapporter/

I denna analys granskas ett urval studier och forskningsrapporter inom området IT i skolan. Syftet är att med utgångspunkt från svensk och internationell forskning ge en bild av under vilka förutsättningar IT/teknik kan bidra positivt till elevernas lärande och därmed måluppfyllelse. I rapporten lyfter jag fram en rad positiva effekter med IT i skolan som att elevernas motivation ökar och att skolarbetet blir mer självständigt. En ökad motivation leder till ökad uppmärksamhet och ökat engagemang under lektionerna, vilket i sin tur främjar lärandet. Samtidigt visar många studier att man inte bara kan fokusera på tekniken i sig för att uppnå dessa effekter, utan det krävs ett fokuserat arbete kring teknikanvändningen som kopplas till en pedagogisk idé.

Lärarens egen pedagogiska syn spelar en viktig roll när det gäller att skapa lärmöjligheter örmedlade via teknik. Lärare behöver till exempel kunskap om IT för att kunna välja lämpliga lärresurser. De behöver även förstå hur man kan integrera IT i lektionen och kanske även utveckla en ny pedagogik för att uppnå en ökad integration.

I denna rapport lyfter jag även fram ett antal strategiska förslag kopplat till det långsiktiga arbetet med att skapa framtidens skola – en skola där IT uppfattas som synonymt med pedagogisk utveckling och ett kreativt lärande.

Länk till Skolverket: http://itforpedagoger.skolverket.se/forskning/Undersokningar_rapporter/

Länk till rapporten: Rapport_webb_071214