Detta är en mycket spännande läsning, och det finns många saker att ta till sig även för oss i Sverige.

Länk till rapporten Nationell plan

Då denna studie ingår som en del i underlaget för att ta fram en handlingsplan kring kommunala e-tjänster, så är inte rapporten i sin helhet publicerad ännu. Ett bildspel finns dock som ger en sammanfattning av  studiens resultat och slutsatser.

Länk till bildspelet: studie kring e-tjänster i skolan

För att få ett inspel till arbetet har SKL bland annat genomfört ett idéseminarium med leverantörer och konsulter som har ett intresse för offentlig sektor. Metamatrix var en av de  specialiserade leverantörer som tidigare idag fick möjlighet att ge sin bild av de IT-tjänster som finns inom kommunal verksamhet, både kopplat till utmaningar och när det gäller det som behöver göras framöver. Fokus på diskussionen var vad som kan förbättras och utvecklas, för att förenkla medborgares och företags vardag.

Under sommaren/hösten har även SKL givet ett uppdrag till oss på Metamatrix att genomföra en mindre kartläggning kring e-tjänster i skolan. Den kartläggningen har genomförts genom intervjuer med utvalda kommuner och leverantörer, och har givet en bild av dagens utmaningar och framtidens behov när det gäller e-tjänster i skolan. Även denna kartläggning kommer att användas som ett underlag för att ta fram handlingsplanen för eSamhället.

Det är därmed mycket aktiviteter just nu inom SKL när det gäller IKT och e-tjänster, mycket tack vare att området kommunala e-tjänster har fått en högre prioritet  inom organisationen.

Jag träffade därför denna delegation, och gav dem en bild av de utmaningar som finns i Sverige. Jag valde att fokusera på utmaningar, då de sannolikt får en mer traditionell presentation från övriga aktörer som de träffar. Baserat på den undersökning som Skolverket genomförde förra våren, så drog jag några slutsatser kring vad detta innebär i form av utmaningar. Det handlade bland annat om:

-den relativt låga tillgången på datorer i skolan för lärare och elever

-om vikten av teknisk och pedagogisk IT-support för att kunna använda en dator i klassrummet

-hur lärare använder IKT i förberedelse och planeringsarbetet

-hur sällan som lärare använder IKT i klassrummet

-lärares attityder och förståelse för värdet av IKT

Jag gav även en bild av värdet av att ha en nationell politik eller strategi kring IKT, kopplat till slutsatser som aktuell forskning har dragit. Som avslutning gav jag sedan delegationen min syn på vilka framgångsfaktorer det finns för en bred implementering av IKT i skolan.

Det känns som om Israel är ett land som har stor potential när det gäller en lyckat implementering av IKT i skolan. De verkar ha en mycket  ambitiös och genomtänkt plan för detta arbete. Jag blev faktiskt imponerad av deras entusiasm, kunskap och insikt i frågan.

Vi kan bara hoppas att lite av denna entusiasm smittar av sig på våra svenska beslutfattare på nationell nivå.

Några dagaktuella exempel

Om vi använder Zittrains analys för ett ögonblick och tittar på några dagsaktuella händelser, vilka slutsatser kan man då dra?

Idag är det en stor hype kring Iphone och Ipad. Dessa prylar från Apple är snygga, coola och användbara. De flesta av oss vill ha en! Men de är ju också exempel på den utveckling som Zittrain i längden inte anser är bra. Dessa apparater är inte alls lika öppna som en PC eller Apples större datorer. Hård och mjukvara är hårt integrerade. Det går inte att köra och installera ett annat operativsystem än deras eget. Det går heller inte att tillverka s.k. appar (apps, applications, små program som kan laddas ned till Iphone, Ipad) annat än med Apples egna utvecklingsverktyg. Och när de säljs tar Apple en kommission. Iphonen/Ipaden har hög funktionalitet, men de är mer slutna än den PC vi är vana vid.

När nu mobiltelefonvärlden snabbt sammanfogas med PC/Internetvärlden, uppstår intressanta möjligheter och problem. I detta gränsland som uppstått mellan PC och mobiltelefonen är det inte självklart hur affärsmodellerna kommer att se ut. Konsumenterna verkar av tradition vara beredda att betala för tjänster och innehåll i den mobila världen vilket inte är fallet i PC/Internet- världen.

Apples App Store beräknas omsätta 30 miljarder kr under 2010 därför att konsumenterna gillar de mycket funktionella apparna som kan köpas till ett lågt styckepris. Men apparna är bundna till Apples hårdvara och kan inte användas på andra plattformar.

Ett annat aktuellt exempel är Stockholm stads nya upphandling från Volvo IT av IT-tjänster till kommunen. Den verkar till stora delar ha syftet att få bättre kontroll över den hård- och mjukvara som används i stadens datorer. Detta är ett sätt att försöka leverera hög säkerhet och hög funktionalitet till en låg kostnad. Syftet är naturligtvis helt legitimt. Däremot så verkar inte lärare och rektorer inom utbildningsförvaltningen vara särskilt nöjda. De känner sig instängda i en alltför trång datormiljö. Sannolikt är skolans behov av ett öppnare och friare sätt att organisera IT-tillgången betydligt större än hos mer traditionell kommunal förvaltning. Där finns både behov av programvaror som övrig kommunal administration inte behöver och behov av system som främjar öppenhet och kommunikation i en dela-med-sig-kultur som är central i utbildningsvärlden. Här behövs en mycket större medvetenhet och debatt hos de aktörer som organiserar och ansvarar för utbildning, innan beslut fattas hur skolan ska organisera sin IT.

En annan intressant konflikt som återigen rör Apple kom fram i samband med lanseringen av Ipad. När Steve Jobs visade förstasidan i New York Times kunde man se att Ipaden inte kunde visa de videor som alltid ligger där. Dessa videor är i formatet Flash och Apple har bestämt sig för att inte låta detta format fungera på Ipad eftersom man anser det är både minneskrävande och buggigt trots att det numera är det vanligaste videoformatet på webben. Säkerligen finns affärsmässiga skäl bakom detta beslut som i bästa fall för Apple ytterligare driver konsumenter mot den egna plattformen.

Vad är då fördelen med ett generativt förhållningssätt? Jo, ett sådant Internet har mycket mer att erbjuda än slutna, till olika apparater bundna lösningar. Det kommer alltid att finnas en konflikt mellan öppenhet och flexibilitet å ena sidan och funktionella-, säkerhets- och ekonomiska aspekter å den andra. Det gäller att hitta en bra balans. Detta är nog det Zittrain i sin bok kommer fram till: Att vi behöver tänka, analysera och diskutera hur vi vill ha våra IT-lösningar från flera aspekter innan vi kastar oss in i lösningar som på kort sikt är bra men som i ett längre perspektiv hindar en bra och sund utveckling. Internet är inte bara länkar mellan producenter och konsumenter utan också mellan medborgare. Internet är inte bara till för handel, köp och sälj. Internet tillhör också det civila samhället.

The Future of the Internet and how to stop it är en bok som kan och kanske bör läsas av alla som vill förstå den utveckling som Internet står inför. Den kan hjälpa oss som privatpersoner såväl som i våra yrkesroller. Den bra för utbildningsvärldens personal. Inte minst för de som är inköpssansvariga och beslutsfattare vid IT-inköp.

Del 1

Del 2

The Future of the Internet and how to stop it av Jonathan Zittrain                                                      342 sid, Yale University Press, ISBN 978-0-300-15124-4

Boken finns att köpa på nätet eller laddas ned som PDF från: http://futureoftheinternet.org/download

Intressant föreläsning av Jonathan Zittrain http://fora.tv/2008/05/15/Jonathan_Zittrain_The_Future_of_the_Internet

Kampen mellan det specialiserade och det allmänna decentraliserade

Zittrain beskriver hur kampen mellan specialapparaterna och PC’n skedde på 80-talet. Ett exempel är de intelligenta skriv- och räknemaskinerna som försökte nå framgång, men där PC’n till slut vann genom sin stora mångsidighet och förmåga att göra många fler saker än skriva och räkna. Ett annat exempel är stordatorerna som med sin stora centraliserade kapacitet inte kunde stå emot PC-världens många små datorer uppkopplade i decentraliserade nätverk. Zittrain kallar detta för The Battle of the Boxes.

En annan kamp från samma tid kallar han The Battle of the Networks. Internet var inte den enda nätlösningen. Det laborerades med ett flertal olika nät. För att nå ut till konsument med Internet var det också nödvändigt med avregleringar inom telekombranschen där de stora amerikanska telefonbolagen tidigare haft monopol på stora delar av telefonnätet. Dessa monopol hade knappast tillåtit att privatpersoner och mindre företag skaffade sig modem för att utbyta datatrafik. Men en avreglering skedde och ett viktigt hinder för ett allmänt internet var undanröjt.

Det fanns också till att börja med ett antal konkurrerande nät som AOL (America Online), CompuServe, Prodigy, MCI Mail. I Frankrike försökte Minitel lanseras som både hade egen terminal och ett eget nät. Men så småningom gick Internet segrande ur striden och blev det helt dominerande nätet.

Hot mot den generativa modellen

Men nu förekommer ett antal stora hot mot den generativa modellen. Kort kan man säga att i de fördelar som funnits i form av öppenhet och de mångas deltagande, ligger också ett hot. Nätets öppenhet har kunnat utnyttjas av personer och organisationer som inte har nätets bästa för ögonen. Nätet har idag blivit en mycket osäker plats där virus (malware, adware, spyware, trojaner, maskar, rootkits etc.) finns på många ställen och som kan göra oerhörd stor skada. Spam är ett annat problem som tynger ner nätets kapacitet. Integritetsintrång är ett tredje.

Zittrain pratar till och med om risken för ett digitalt Pearl harbour där säkerheten hos ett stort antal ledande och viktiga institutioner och företag helt skulle kunna kollapsa. Där information skulle kunna förstöras, utnyttjas och stjälas. Allt detta med oanade konsekvenser.

För att möta utvecklingen mot ett nät där allt fler känner sig osäkra efterfrågas säkrare lösningar. Vi vill slippa risken att utsättas för intrång som antingen gör våra datorer obrukbara, utsätter oss för bedrägerier eller rapporterar vårt nätbeteende. Men än mer känsliga för dessa problem är de organisationer vi arbetar för eller är involverade i; företag, myndigheter, skolor, bibliotek, kaféer osv. Beslutsfattarna i dessa organisationer är intresserade av enkla, billiga och säkra lösningar vilket leder till mer slutna och inflexibla lösningar.

Men den bristande säkerheten är inte det enda hotet mot den generativa modellen: Cloud Computing innebär att vi utför det vi behöver med hjälp av programvara som inte finns i PC’n eller apparaten vi arbetar med, utan att den tillhandhålls av en tjänst som finns någonstans på nätet, i det s.k. molnet, som består av servrar någonstans på Internet tillgängliggjorda av ett företag. Det är också på dessa servrar vi lagrar vårt innehåll och våra filer. Ett bra exempel på detta är Google Apps.

Företeelser som Software as a Service kan också vara problematiska men även i vissa delar av Web 2.0 kan användaren hamna i beroendeställning till leverantören utan möjligheter att själv kunna påverka källmaterialet.

En annan tendens är att de nyare apparaterna, som mobiler och spelkonsoler, som kopplas upp mot Internet är betydligt mer slutna än den traditionella PC’n.

Strategier och åtgärder för ett bevarat ”generativt” nät

Det generativa Internet utvecklades i första hand utanför den traditionella marknaden. Detta sammanhang bestod av många inblandade aktörer; amatörer, intresserade, idealister, företag, akademiker, affärsfolk, dataingenjörer som utarbetade system och lösningar som kunde samverka och bygga på och interagera med varandra.

Zittrain önskar att det generativa synsättet ska kunna fortsätta finnas även efter det att Internet blivit mainstream och varje persons verktyg. Han anser att detta synsätt är till stor fördel för att utvecklingen av nätet ska kunna fortsätta och inte hämmas av för mycket stängt, bundet och bekvämt tänkande och utförande, som ger bra och säker funktionalitet på kort sikt men som inte uppmuntrar till utveckling och integration av innehåll och applikationer.

Zittrain förslår en rad strategier och åtgärder för ett fortsatt kreativt och utvecklingsinriktat nät. Bl.a. framhåller han Wikipedia som en samarbetsplattform som trots alla problem fungerar mycket väl. Han ser dess ”community spirit” som mycket viktig föregångare och exempel.

Överhuvudtaget verkar Zittrain vilja att vi som medborgare och aktörer inte passivt finner oss i olika bekväma säkra slutna lösningar. Han vill att vi, i våra egna sammanhang tänker själva och utvecklar våra strategier så att de inte endast är bra för oss utan också för andra i ett längre perspektiv.

Han anser vidare att nätneutralitet är av yttersta vikt, d.v.s. att inga enskilda aktörer ska bestämma vad som ska få skickas på nätet eller att viss trafik ska prioriteras.

För att hålla koll på att privata/personliga data och att material som vi lägger ut på nätet inte missbrukas förslår Zittrain att det utvecklas system för datagenealogi, d.v.s. system som talar om var uppgifterna kommer ifrån och på vilka villkor de finns på nätet.

En annan teknisk lösning som skulle öka säkerheten mot virus och malware är införandet av s.k. virtuella maskiner vilket innebär att datorn/PC ”simulerar” en dator inuti sig. På så sätt behöver inte hela operativsystemet infekteras av ett virus utan bara den simulerade datorn påverkas. Denna kan då lättare återskapas. Man kan också tänkasig att man har flera ”datorer” inuti sin dator som man använder i olika situationer.

Några  dagsaktuella exempel…..del 3 publiceras 2010-02-18.

Del 1

Del 3

Boken kan laddas ned som PDF från: http://futureoftheinternet.org/download

Inledning

Min första reaktion inför titeln The Future of the Internet and how to stop it av Jonathan Zittrain är: Vadå? Vill han stoppa Internet? Är detta ännu en av de nätskeptiska författarna och debattörerna som tycker att nätet fördummar och gör oss ytliga? Är detta ännu en bok i raden av nätskeptiska böcker som Andrew Keens The Cult of the Amateur eller uppmärksammade artiklar som Is Google making us stupid? av Nicholas Carr.

Men ju längre jag läser desto mer uppskattar jag titeln! Jonathan Zittrain är inte alls en Internethatande reaktionär. Tvärtom! Han är istället en person som vill rädda Internet från den utveckling som han anser sannolik. Han ser en stor risk att Internet inte kommer att fortsätta utvecklas på det unika och kreativa sätt som nätet och PC’n har gjort under de senaste 30-40 åren. Han värnar och bryr sig om Internet men är orolig för den kommande utvecklingen.

Jonathan Zittrain är en av de amerikanska akademiker med oantastliga meriter som samtidigt väljer att vara debattör och populär författare. En kollega med liknande bakgrund är den kanske i Sverige mer kände Lawrence Lessig, som för övrigt skrivit förordet till boken.

Jonathan L. Zittrain, född 1970, är amerikan och är för närvarande professor of Internet law på Harvard Law School och Faculty co-director på Harvard’s Berkman Center for Internet & Society. Tidigare var han bl.a. professor of Internet Governance and Regulation på Oxford Internet Institute of the University of Oxford. Hans arbete rör flera aspekter av internetjuridik som immaterialrätt, censur, filtrering etc.

Hot och möjligheter

Huvudtesen i denna bok är att nätet står inför ett antal rejäla hot som pendlar mellan extremerna disintegration och överreglering. Den ena extremen är förorsakad av den minoritet som inte kan avhålla sig från att parasitärt utnyttja nätet till sin egen fördel genom virus, maskar, malware, spam, identitetsstölder, vidrigt våld och pornografi. Den andra risken är ett överreglerat internet där företag och organisationer låser in användarna i opåverkbara apparater, där hård- och mjukvara sitter ihop och uppdateras centralt på distans.

Zittrain ser Internets utveckling fram till nu som en unik serie mycket lyckosamma parallella utvecklingar. En rad olika aktörer har både genom samarbete och konkurrens under förvånansvärd kort tid lyckats utveckla en teknik som kommit att dominera eller i alla fall bli en viktig del av tillvaron i den mer utvecklade delen av världen.

Internet och PC’n har sedan 1970 och framåt utvecklats av en blandning av forskare, amatörer, entusiaster, affärsmän/kvinnor. Nätets grundstruktur bygger på ganska enkla protokoll som förmedlar datapaket mellan datorer som är uppkopplade på Internet. Ur flera aspekter är detta inte helt effektivt men det har gett nätet en robust grundstruktur som tillåter en rad olika utvecklingsinsatser från många aktörer samtidigt och som också gett utrymme till rörelser som Open Source, självuppfostrande regler som netiquette, åsikter som att all information ska vara fri och olika ”commons”-rörelser varav Creative Commons är den mest kända.

Nätets grundläggande teknik och protokoll har inte dominerats av enskilda aktörer utan har kunnat ligga till grund för vem som helst att utveckla och modifiera. Detta är enligt Zittrain en av de allra viktigaste förklaringarna till varför utvecklingen kunnat gå så snabbt och så förhållandevis bra.

Ett nyckelbegrepp i boken är Generative Technology. Det är svårt att hitta en bra och etablerad svensk översättning men generative kan närmast översättas som skapande, frambringande, fortplantnings-…, vilket kan ge en god uppfattning av vad det hela handlar om.

Zittrain använder detta begrepp för att berätta om och beskriva den miljö och de förutsättningar som nätet och PC’n utvecklades under från 1970 fram till och med 90-talet. Enligt Zittrain har PC’n och Internet utvecklats med hjälp av denna generativa teknologi som låter användarna experimentera, leka med och utveckla den. Det är en plattform som bjuder in till utveckling genom samarbete.

Med hans egna ord kan det låta så här: ”I have termed this quality of the Internet and of traditional PC architecture “generativity.” Generativity is a system’s capacity to produce unanticipated change through unfiltered contributions from broad and varied audiences. Terms like “openness” and “free” and “commons” evoke elements of it, but they do not fully capture its meaning, and they sometimes obscure it.”

Zittrain anser helt enkelt att detta har varit ett av grundfundamenten i nätet och PC’ns utveckling. Han målar fram en bild som har varit en blandning av idealitet och affärer, mellan open source, open content- förespråkare och företag som vill få sina produkter och affärsmodeller att dominera. Han beskriver den blandning av idealitet och affärsnytta som låg till grund för utvecklingen; hur akademiker, forskare på företag, intresserade amatörer samarbetade och konkurrerade. Några stora pengar fanns till att börja med inte med i bilden och ingen brydde sig om att i någon större utsträckning, få kontroll över allt som skedde.

Han påpekar speciellt att det utskällda Microsoft med sina försöka att dominera PC-marknaden aldrig var i närheten av det som Apple lyckats genomföra med IPhone. Apple släpper inte in utvecklare på sin Iphone-plattform innan de godkänts medan Windows bara är ett av ett flertal  operativsystem som kan användas på PC’s.

Kampen mellan det specialiserade och det allmänna decentraliserade….. del 2 publiceras 2010-02-17

Del 2

Del 3

Boken kan laddas ned som PDF från http://futureoftheinternet.org/download

Min analys visar att det är stor spännvidd mellan kostnadsbilden för hemmasittare hos de olika kommunerna. Denna spännvidd beror sannolikt på att det är stora skillnader när det gäller omfattningen av de insatser som görs för att stödja hemmasittare. Det kan även bero på att kommunernas uppföljning av hemmasittare är mer eller mindre utvecklad. Kommunerna har därmed i större eller mindre grad en tydlig bild av vilka specifika insatser som görs inom kommunens ansvarsområden.

Denna analys visar att det finns både likheter och skillnader mellan de studerade kommunernas organisering och rollfördelning. Det som är gemensamt är att huvuddelen av insatserna som är riktade till hemmasittare finns på skolnivån. Det finns endast begränsat med centrala resurser och insatser i kommunerna riktat mot dessa elever.

En slutsats man kan dra av denna analys är att kunskapen om hemmasittare behöver utvecklas i svenska kommuner för att tillgodose de ungas specifika behov och förutsättningar till lärande. Varje kommun måste arbeta för att få igång en effektiv samverkan mellan utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och hälso- och sjukvården. Denna samhällsekonomiska analys visar även på vikten av en utökad uppföljning av barn och ungdomar sysselsättning och deras behov av insatser.

Det saknas idag en gemensam modell för kommunerna för arbetet med dokumentation, utvärdering, åtgärder och utveckling av barn och unga. Avsaknaden av gemensam modell gör att varje kommun själv får hitta rutiner och metoder för att arbeta med målgrupper som hemmasittare. Detta gör att kommunens insatser blir mindre effektiva och innebär även att barn och unga får olika stöd i olika kommuner. Rapporten kommer att bli offentlig inom kort, håll utkik efter den på denna blogg eller via Rektorsakademien.