Metamatrix om IT och Utbildning

Recension av The Future of the Internet and how to stop it av Jonathan Zittrain.         Del 2 av 3

Kampen mellan det specialiserade och det allmänna decentraliserade

Zittrain beskriver hur kampen mellan specialapparaterna och PC’n skedde på 80-talet. Ett exempel är de intelligenta skriv- och räknemaskinerna som försökte nå framgång, men där PC’n till slut vann genom sin stora mångsidighet och förmåga att göra många fler saker än skriva och räkna. Ett annat exempel är stordatorerna som med sin stora centraliserade kapacitet inte kunde stå emot PC-världens många små datorer uppkopplade i decentraliserade nätverk. Zittrain kallar detta för The Battle of the Boxes.

En annan kamp från samma tid kallar han The Battle of the Networks. Internet var inte den enda nätlösningen. Det laborerades med ett flertal olika nät. För att nå ut till konsument med Internet var det också nödvändigt med avregleringar inom telekombranschen där de stora amerikanska telefonbolagen tidigare haft monopol på stora delar av telefonnätet. Dessa monopol hade knappast tillåtit att privatpersoner och mindre företag skaffade sig modem för att utbyta datatrafik. Men en avreglering skedde och ett viktigt hinder för ett allmänt internet var undanröjt.

Det fanns också till att börja med ett antal konkurrerande nät som AOL (America Online), CompuServe, Prodigy, MCI Mail. I Frankrike försökte Minitel lanseras som både hade egen terminal och ett eget nät. Men så småningom gick Internet segrande ur striden och blev det helt dominerande nätet.

Hot mot den generativa modellen

Men nu förekommer ett antal stora hot mot den generativa modellen. Kort kan man säga att i de fördelar som funnits i form av öppenhet och de mångas deltagande, ligger också ett hot. Nätets öppenhet har kunnat utnyttjas av personer och organisationer som inte har nätets bästa för ögonen. Nätet har idag blivit en mycket osäker plats där virus (malware, adware, spyware, trojaner, maskar, rootkits etc.) finns på många ställen och som kan göra oerhörd stor skada. Spam är ett annat problem som tynger ner nätets kapacitet. Integritetsintrång är ett tredje.

Zittrain pratar till och med om risken för ett digitalt Pearl harbour där säkerheten hos ett stort antal ledande och viktiga institutioner och företag helt skulle kunna kollapsa. Där information skulle kunna förstöras, utnyttjas och stjälas. Allt detta med oanade konsekvenser.

För att möta utvecklingen mot ett nät där allt fler känner sig osäkra efterfrågas säkrare lösningar. Vi vill slippa risken att utsättas för intrång som antingen gör våra datorer obrukbara, utsätter oss för bedrägerier eller rapporterar vårt nätbeteende. Men än mer känsliga för dessa problem är de organisationer vi arbetar för eller är involverade i; företag, myndigheter, skolor, bibliotek, kaféer osv. Beslutsfattarna i dessa organisationer är intresserade av enkla, billiga och säkra lösningar vilket leder till mer slutna och inflexibla lösningar.

Men den bristande säkerheten är inte det enda hotet mot den generativa modellen: Cloud Computing innebär att vi utför det vi behöver med hjälp av programvara som inte finns i PC’n eller apparaten vi arbetar med, utan att den tillhandhålls av en tjänst som finns någonstans på nätet, i det s.k. molnet, som består av servrar någonstans på Internet tillgängliggjorda av ett företag. Det är också på dessa servrar vi lagrar vårt innehåll och våra filer. Ett bra exempel på detta är Google Apps.

Företeelser som Software as a Service kan också vara problematiska men även i vissa delar av Web 2.0 kan användaren hamna i beroendeställning till leverantören utan möjligheter att själv kunna påverka källmaterialet.

En annan tendens är att de nyare apparaterna, som mobiler och spelkonsoler, som kopplas upp mot Internet är betydligt mer slutna än den traditionella PC’n.

Strategier och åtgärder för ett bevarat ”generativt” nät

Det generativa Internet utvecklades i första hand utanför den traditionella marknaden. Detta sammanhang bestod av många inblandade aktörer; amatörer, intresserade, idealister, företag, akademiker, affärsfolk, dataingenjörer som utarbetade system och lösningar som kunde samverka och bygga på och interagera med varandra.

Zittrain önskar att det generativa synsättet ska kunna fortsätta finnas även efter det att Internet blivit mainstream och varje persons verktyg. Han anser att detta synsätt är till stor fördel för att utvecklingen av nätet ska kunna fortsätta och inte hämmas av för mycket stängt, bundet och bekvämt tänkande och utförande, som ger bra och säker funktionalitet på kort sikt men som inte uppmuntrar till utveckling och integration av innehåll och applikationer.

Zittrain förslår en rad strategier och åtgärder för ett fortsatt kreativt och utvecklingsinriktat nät. Bl.a. framhåller han Wikipedia som en samarbetsplattform som trots alla problem fungerar mycket väl. Han ser dess ”community spirit” som mycket viktig föregångare och exempel.

Överhuvudtaget verkar Zittrain vilja att vi som medborgare och aktörer inte passivt finner oss i olika bekväma säkra slutna lösningar. Han vill att vi, i våra egna sammanhang tänker själva och utvecklar våra strategier så att de inte endast är bra för oss utan också för andra i ett längre perspektiv.

Han anser vidare att nätneutralitet är av yttersta vikt, d.v.s. att inga enskilda aktörer ska bestämma vad som ska få skickas på nätet eller att viss trafik ska prioriteras.

För att hålla koll på att privata/personliga data och att material som vi lägger ut på nätet inte missbrukas förslår Zittrain att det utvecklas system för datagenealogi, d.v.s. system som talar om var uppgifterna kommer ifrån och på vilka villkor de finns på nätet.

En annan teknisk lösning som skulle öka säkerheten mot virus och malware är införandet av s.k. virtuella maskiner vilket innebär att datorn/PC ”simulerar” en dator inuti sig. På så sätt behöver inte hela operativsystemet infekteras av ett virus utan bara den simulerade datorn påverkas. Denna kan då lättare återskapas. Man kan också tänkasig att man har flera ”datorer” inuti sin dator som man använder i olika situationer.

Några  dagsaktuella exempel…..del 3 publiceras 2010-02-18.

Del 1

Del 3

Boken kan laddas ned som PDF från: http://futureoftheinternet.org/download

Är dagens lärare framstegsfientliga och totalt ointresserade av IT i skolan? Frågan kan lite tillspetsat ställas mot bakgrund av Skolverkets rapport om IT-användningen i skolan från i år. Enligt rapporten uppvisar våra skolor stora brister, dels vad gäller tillgången på datorer, dels beträffande anvisningar och direktiv (s.k. IT-strategi) om, hur IT ska kunna integreras i den pedagogiska processen. Anledningen till det senare kan enligt rapporten relateras till lärarens förmåga, intresse och tillgång till utrustning. Vidare framgår av Skolverket rapport, att endast en fjärdedel av lärarna använder IT i sin dagliga undervisning. Mot denna bakgrund finns det anledning ställa frågan varför IT-stödet inte utnyttjas mer i våra skolor, i synnerhet som allt fler rapporter vittnar om datorernas pedagogiska mervärde i undervisningen.

För ett antal år sedan antog jag utmaningen, att genomföra ett IT-projekt på en högstadieskola i Varbergs kommun. Inledningsvis fick 21 elever i årskurs 9 välja bland 19 uppgifter i SO, söka och bearbeta information samt såväl muntligt som skriftligt redovisa resultatet av sitt arbete. Syftet var att undersöka om och i så fall hur eleverna kunde utveckla ett kritiskt och demokratiskt förhållningssätt med hjälp av ett undersökande arbetssätt där IT intog en central roll.

Resultatet visade, att en majoritet av eleverna klarade de krav som kan ställas på elever i årskurs 9 beträffande kunskaper och färdigheter att sovra och tolka innehållet i valda uppgifter, söka relevant information och besvara/lösa valda uppgifter. Däremot bedömdes flertalet av de deltagande eleverna brista när det gällde att bearbeta vald information, diskutera och reflektera kring svaret/lösningen till vald uppgift, redovisa förståelsekunskaper och presentera resultatet av sitt arbete så att det leder till ökad förståelse och höjt intresse för ämnet. Endast två av de 21 deltagande eleverna i denna studie bedömdes nå upp till de krav, som kan ställas på ett källkritiskt förhållningssätt (”Informationssökning med datorstöd i årskurs 9 – ett IT-projekt med inriktningen att utveckla ett källkritiskt och demokratiskt förhållningssätt”).

Min slutsats är, att datoranvändning i skolan förutsätter tydligt formulerade strategier och en kontinuerlig pedagogisk diskussion om IT:s möjligheter och begränsningar. För att stimulera ett källkritiskt och reflekterande lärande med datorstöd krävs väl genomtänkta pedagogiska insatser redan tidigt i utbildningen. Varför inte redan i förskolan?