Metamatrix om IT och Utbildning

Som jag tidigare bloggat om så finns det ett mycket spännande initiativ runt hur man kan definiera och mäta de kompetenser som anses behövas i det framtida arbetslivet. Initiativet kallas Assessing and Teaching 21st Century Skills. Hur ska man t.ex. definiera ”social kompetens” och kunna mäta det inom ramen för ett internationellt kunskapstest? Utmanande och intressanta frågor som man nu kan läsa mer om. Forskarna inom ATC21S har precis släppt några intressanta white papers som visar hur man resonerar om saken.

ACT21S samarbetar med OECD/PISA som ju sedan länge spelat stor roll i den svenska skoldebatten. Mina kontakter inom OECD berättar nu att PISA redan till 2012 kommer att föra in en del av detta nytänkande. 2015 kommer PISA enligt planerna kraftigt att ha förändrats för att kunna mäta dessa nya kompetenser. Det innebär att både formen för undersökning och innehållet kommer att förändras. Testerna kommer att bli datorbaserade och mer av gruppvisa övningar kommer sannolikt att genomföras.

Samtidigt genomför Skolverket en revision av kursplanerna. Men i denna revision nämns knappast IT. Man gör inte heller några försök att fånga in digital kompetens eller ”kompetenser för det 21:a århundradet”. Skolpolitikerna bekymrar sig sig ofta över att svenska elevers prestationer försämras i PISA-testerna, jämfört med andra länder. Men nu tycks revideringen av kursplanerna gå i rakt motsatt riktning mot den internationella utvecklingen. Detta är allvarligt, inte minst eftersom kursplanerevideringar genomförs ytterst sällan. Ska vi behöva vänta till 2020 innan de svenska läroplanerna går i takt med omvärlden?

I förra veckan avhölls Learning and Technology World Forum (LTWF), arrangerat av brittiska Becta i anslutning till den stora IT-mässan BETT. LTWF öppnades av Storbritanniens premiärminister Gordon Brown. På plats fanns ytterligare två brittiska ministrar. Dessutom deltog ministrar och statssekreterare från 75 länder. Men det fanns inte en enda representant från det svenska Utbildningsdepartementet. Skolverket hade en person på plats och några svenska universitet och högskolor fanns där. Men när ska Utbildningsdepartementets blindhet inför utvecklingen i omvärlden brytas?

Är dagens lärare framstegsfientliga och totalt ointresserade av IT i skolan? Frågan kan lite tillspetsat ställas mot bakgrund av Skolverkets rapport om IT-användningen i skolan från i år. Enligt rapporten uppvisar våra skolor stora brister, dels vad gäller tillgången på datorer, dels beträffande anvisningar och direktiv (s.k. IT-strategi) om, hur IT ska kunna integreras i den pedagogiska processen. Anledningen till det senare kan enligt rapporten relateras till lärarens förmåga, intresse och tillgång till utrustning. Vidare framgår av Skolverket rapport, att endast en fjärdedel av lärarna använder IT i sin dagliga undervisning. Mot denna bakgrund finns det anledning ställa frågan varför IT-stödet inte utnyttjas mer i våra skolor, i synnerhet som allt fler rapporter vittnar om datorernas pedagogiska mervärde i undervisningen.

För ett antal år sedan antog jag utmaningen, att genomföra ett IT-projekt på en högstadieskola i Varbergs kommun. Inledningsvis fick 21 elever i årskurs 9 välja bland 19 uppgifter i SO, söka och bearbeta information samt såväl muntligt som skriftligt redovisa resultatet av sitt arbete. Syftet var att undersöka om och i så fall hur eleverna kunde utveckla ett kritiskt och demokratiskt förhållningssätt med hjälp av ett undersökande arbetssätt där IT intog en central roll.

Resultatet visade, att en majoritet av eleverna klarade de krav som kan ställas på elever i årskurs 9 beträffande kunskaper och färdigheter att sovra och tolka innehållet i valda uppgifter, söka relevant information och besvara/lösa valda uppgifter. Däremot bedömdes flertalet av de deltagande eleverna brista när det gällde att bearbeta vald information, diskutera och reflektera kring svaret/lösningen till vald uppgift, redovisa förståelsekunskaper och presentera resultatet av sitt arbete så att det leder till ökad förståelse och höjt intresse för ämnet. Endast två av de 21 deltagande eleverna i denna studie bedömdes nå upp till de krav, som kan ställas på ett källkritiskt förhållningssätt (”Informationssökning med datorstöd i årskurs 9 – ett IT-projekt med inriktningen att utveckla ett källkritiskt och demokratiskt förhållningssätt”).

Min slutsats är, att datoranvändning i skolan förutsätter tydligt formulerade strategier och en kontinuerlig pedagogisk diskussion om IT:s möjligheter och begränsningar. För att stimulera ett källkritiskt och reflekterande lärande med datorstöd krävs väl genomtänkta pedagogiska insatser redan tidigt i utbildningen. Varför inte redan i förskolan?

För ett par veckor sedan hölls för första gången World Innovation Summit for Education — WISE. Det är Quatar Foundation som vill ge utbildningssektorn ett internationellt toppmöte av samma slag som World Economic Forum i Davos. Precis som till Davosmötet bjuder man in opinionsbildare, forskare och politiker. Bland talarna fanns Kofi Annan, UNESCOs generaldirektör Irina Bokova med flera världskändisar. Konferensen behandlade tre teman: ”pluralism, sustainability and innovation”. Qatar Foundation säger sig vilja hålla denna konferens årligen. Detta är något att hålla ögonen på — med tanke på de resurser som stiftelsen förfogar över, kan denna konferens mycket väl bli en viktig aktör som sätter agendan i diskussioner om framtidens utbildningsfrågor.