Metamatrix om IT och Utbildning

Jag talade på Rektorsakademien igår om svensk utbildning sedd utifrån. Föredraget byggde på en Svensk utbildning sedd utifrån jag och min kollega Frida Hallén tidigare publicerat. Den andra talaren för kvällen var Sir Jim Rose, tidigare chef för Ofsted, den mäktiga brittiska skolinspektionsmyndigheten. Sir Jim, som numera är pensionerad, talade dels om sina synpunkter på engelsk lågstadieundervisning och dels försökte vi jämföra utmaningar som det svenska resp. brittiska utbildningssystemen står inför. Han menade att England har mycket av lära av Sverige — inte minst var han mycket förtjust i hur våra läroplaner är uppbyggda. Eftersom Storbritannien går till val i maj och mycket kan förändras efter det var svårt att säga så mycket om hur det brittiska utbildningssystemet kommer att utvecklas.

Tidigare denna vecka fick Sverige besök av en delegation av beslutsfattare/tjänstemän från Israel, som var här för att få mer kunskap om hur man strategiskt kan arbeta med IKT i skolan. Delegaterna kom från Utbildningsdepartementet och från Finansdepartementet i Israel. Israel är nu mitt uppe i ett arbete med att ta fram en nationell IKT-strategi för skolan. De träffade ett urval av svenska verksamheter som arbetar med dessa frågor, som tex Utbildningdepartementet och Skolverket. De ville även träffa oss på Metamatrix för att höra vår syn på detta område.

Jag träffade därför denna delegation, och gav dem en bild av de utmaningar som finns i Sverige. Jag valde att fokusera på utmaningar, då de sannolikt får en mer traditionell presentation från övriga aktörer som de träffar. Baserat på den undersökning som Skolverket genomförde förra våren, så drog jag några slutsatser kring vad detta innebär i form av utmaningar. Det handlade bland annat om:

-den relativt låga tillgången på datorer i skolan för lärare och elever

-om vikten av teknisk och pedagogisk IT-support för att kunna använda en dator i klassrummet

-hur lärare använder IKT i förberedelse och planeringsarbetet

-hur sällan som lärare använder IKT i klassrummet

-lärares attityder och förståelse för värdet av IKT

Jag gav även en bild av värdet av att ha en nationell politik eller strategi kring IKT, kopplat till slutsatser som aktuell forskning har dragit. Som avslutning gav jag sedan delegationen min syn på vilka framgångsfaktorer det finns för en bred implementering av IKT i skolan.

Det känns som om Israel är ett land som har stor potential när det gäller en lyckat implementering av IKT i skolan. De verkar ha en mycket  ambitiös och genomtänkt plan för detta arbete. Jag blev faktiskt imponerad av deras entusiasm, kunskap och insikt i frågan.

Vi kan bara hoppas att lite av denna entusiasm smittar av sig på våra svenska beslutfattare på nationell nivå.

Idag presenterade jag en ny samhällsekonomisk analys kring hemmasittare i samband med ett frukostseminarium på Rektorsakademien i Stockholm. Rapporten ”Unga i utkanten av skolan – en samhällsekonomisk analys av hemmasittare” presenterades för en grupp inbjudna från utbildningsförvaltningar och socialförvaltningar i Mälardalen. Analysn är framtagen som ett kunskapsunderlag inför lanseringen av ett nytt koncept för mobilt lärande. Konceptet Oneeighty handlar om att skapa en alternativ digital lärplats för barn och unga som av olika skäl inte går i en konventionell skola. Lärplatsen skall anpassas efter det enskilda barnets behov och utgå från den plats där eleven befinner sig just. Målet med verksamheten är att skapa ett självförtroende och en insikt hos eleverna om sin egen förmåga och därmed öka möjligheterna för henne/honom att utvecklas som en positiv del av samhället.

Denna analys visar att det finns både likheter och skillnader mellan de studerade kommunernas organisering och rollfördelning. Det som är gemensamt är att huvuddelen av insatserna som är riktade till hemmasittare finns på skolnivån. Det finns endast begränsat med centrala resurser och insatser i kommunerna riktat mot dessa elever.

En slutsats man kan dra av denna analys är att kunskapen om hemmasittare behöver utvecklas i svenska kommuner för att tillgodose de ungas specifika behov och förutsättningar till lärande. Varje kommun måste arbeta för att få igång en effektiv samverkan mellan utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och hälso- och sjukvården. Denna samhällsekonomiska analys visar även på vikten av en utökad uppföljning av barn och ungdomar sysselsättning och deras behov av insatser.

Idag presenterade jag en ny internationell forskningsöversikt kring IKT i skolan, i samband med ett seminarium på Nalen i Stockholm. Framtidens lärande, i dagens skola?

Seminariet var en del av eSkills Week 2010 och var arrangerat av IT- och Telekomföretagen samt den statliga utredningen Teknikdelegationen.

Ungefär 120 tappra skolmänniskor (och några från näringslivet)  trotsade vinterkyla och krånglade kommunikationer för att delta. På seminariet talade bland annat författaren Richard Gerver från Storbrittanien kring hur man ser till att utbildningen i skolan fyller sitt syfte. Det var även en paneldebatt i slutet på seminariet med representanter från bland annat Riksdagen (M, S) och  lärarnas riksförbund kring dagens skola och vad som behöver göras framöver. Detta seminarium filmades och tanken är att delar av talen och debatten kommer att läggas upp på eSkills hemsida.

Översikten studerar hur IKT fungerar i det pedagogiska arbetet sett ur två olika aspekter; dels hur IKT stödjer det pedagogiska arbetet och måluppfyllelsen i dagens skolsystem, dels hur IKT fungerar som ett stöd för utveckling av de kompetenser och färdigheter som ett modernt samhälle ställer krav på.

Forskningen visar att det inte räcker med att köpa in datorer till skolorna för att få några effekter på elevernas lärande. Relationen mellan användningen av IKT och elevernas lärande är komplex. Det handlar om att strategiska satsningar måste göras och teknologin måste användas som pedagogiskt verktyg på ett genomtänkt sätt.
Baserat på fakta och analyser från studierna i denna forskningsöversikt kan man dra paralleller till de utmaningar som finns kring IKT i det svenska skolsystemet. Det finns ett antal områden som vi i Sverige bör arbeta med mer fokuserat.